Kriget i Ukraina: När det knyter sig i magen – gör det goda du kan

26.02.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle på Kyrkpressen.

TA EN DAG i sänder. Undra hur din kompis på nätet har det. Sök sällskap och gemenskap. Ta fram modet att göra det du kan, även om det känns att det bara är lite. Det goda börjar som ett frö. Också när det är krig.

Vi publicerade nyligen prästen Claus Terlindens bönetext, tillägnad den märkliga dag, den 24 februari 2022, då ett krig i Europa bröt ut. Det är hans text som slutar med orden om fröet.

Redan förra veckan hörde vi tankar som spontant kom ur kyrkornas vardagsverklighet. Från unga på skribaläger, av ungdomsledaren, av honom som jobbar i Dragsvik, av Kårkullabrukarnas egen präst.

Nu har kriget nått Europa. För åratal framåt kommer vi sannolikt att mer än någonsin få tänka över vad som är varje människas egen insats mot hat och död, och för livet och det goda.

Det värker i kroppen. Knyter sig i magen. Ukrainakriget berör snabbt också oss. Nu är det mer än bara nya sparbössor, kontonummer och nya flyktingförläggningar. Den här gången kan vår trygghet som nation med långa, obebodda och sårbara gränser stå på spel, för ett oberäkneligt grannlands skull.

"Det finns ett tyst landskap som sällan får några rubriker. Det är där vi tar fram modet och gör det vi kan, också när det känns lokalt och smått."

Vi pendlar, mellan ett ångestfullt nyhetssurfande, och å andra sidan en vardag som ska rulla på. Men mellan det finns ett stort område vi sällan tänker på. Det är ett tyst landskap som sällan får några rubriker. Det är där som det tysta samhället tar fram modet och gör det goda vi kan. Det som ofta känns lokalt och smått, marginellt och pytte.

Det kan kännas som den lite tråkigare, slyigare och skuggigare delen av söndagspromenaden där det inte alltid finns så mycket vyer att tala om. Men det är en del av den lycka vi finländare sägs ha. En lycka som till omvärldens förvåning inte mäts i glam och skratt, utan i trygga inre förvissningar, lojalitet till andra människor och en känsla för vad som är rätt.

Det är där vår nation, vårt samhälle och även våra kyrkor byggs. Inför det nya läget, och kanske en dag inför radikalt förändrade förhållanden i vårt eget land.

"Det som inte kan köpas för pengar är resiliens, uthållighet och motståndskraft, rotade i grundläggande livsvärderingar, i livssyn eller tro."

VÄSTEUROPA har byggts lite ensidigt med ekonomi och dess tillväxt för ögonen. Inte bara den ryska aggressionsmakt som nu rullar på ukrainska vintervägar på dödens kalla larvfötter har sagt det. Också vänner från andra kontinenter påpekar ibland stillsamt att det finns värden vi har sålt ut, för att vi tror att gott liv i alla lägen bygger på vinst utmätt i pengar.

Därmed tror vi kanske också lite väl optimistiskt på att det är med våra ekonomiska straff och bankblockader ensamma som vi ska få arméer, vapen, idéer och svällande imperienationalism på knä. Det kan komma att visa sig att stå för det goda behöver handla om någonting mer som inte kan köpas för pengar. Om en resiliens, uthållighet och en motståndskraft som står rotade i mera grundläggande livsvärderingar, i livssyn eller tro.

"Fredens korn väntar redan i jorden."

DEN ERFARNA Rysslands- och Ukrainajournalisten Kerstin Kronvall skriver på sociala medier "som den mamma och famo jag är" att vi inte ska hänga på nyhetsflödena i ett nu. Någon gång per dag räcker. I stället uppmanar hon oss att också ta tid för att andas, äta, sova, röra på oss och se skönheten i livet.

En dag, ett ögonblick i sänder. Här kommer den livsvisdom som finns bevarad i välnötta psalmtexter. Kornet har sin vila djupt i frusen jord, som det också heter. Också fredens korn.

Det blir fred igen en dag.

Jan-Erik Andelin

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54