Av allt det som den kristna tron består av är det just hoppet jag förstår mig minst på

03.02.2021
Matias Rosenlund är författare och bibliotekarie.

Jag har aldrig riktigt förstått mig på hopp. Av allt det som den kristna tron består av är det just hoppet jag förstår mig minst på.

Vad är egentligen hopp? Är det att önska sig något bättre? Är det ett kall efter en positiv förändring av något slag? Är det att vända sig bort från verkligheten och sträcka sig efter en dröm i stället? Är det en önskan om att få eller uppnå det man ännu inte har?

Nej, jag förstår inte.

För mig är det snarast som den danska poeten Theis Ørntoft skriver i en dikt: ”varje gång någon uttrycker hopp inför det bestående / mår jag fysiskt dåligt”.

Det jag är lite allergisk mot är att hoppet alltför ofta verkar innehålla en slags lamslagenhet eller apati. Maktlöshet. När någon vi håller kär mår dåligt säger vi: Jag hoppas det blir bättre. Finns det inte en lathet i det? Kanske en konkret gärning för den andres skull skulle ha större effekt. Laga en varm, god måltid åt den som inte mår bra. Köp en blomma i stället för att säga något om hopp, eller skriv ett brev där du uttrycker varför människan i fråga är viktig för dig och varför hen är värdefull.

Det finns ju givetvis en metafysisk sida av hoppet, den som är aktuell när vi talar om kristendom och hopp. Vi hoppas på räddning, vi hoppas på evigt liv, vi hoppas att Gud tar hand om allt till sist. Men tomma ord om hopp som inte backas upp av några konkreta handlingar förvandlas snart till ett kallt, hårt hån.

Jag har sett många kristna tala om hopp utan att ändå erbjuda den hungrige lite mat. Alltför många som varmt talat om den kristna familjen och hoppet om ett evigt liv samtidigt som många andra har befunnit sig utanför de upplysta rum och salar man hållit sina gudstjänster i.

Inte ens i dessa tider av pandemier och allmän oro över framtiden kan jag frambåda någon större entusiasm över hopp. Jag vet inte vad det i slutändan beror på. Hellre än att hoppas på något osäkert, väljer jag medan jag ännu kan att försöka göra mitt liv till det jag vill att det ska vara.

Det jag uppskattar mest i Jesus som han framställs i Bibeln är alla hans konkreta handlingar och gärningar. Han nöjde sig inte med att säga ”Jag hoppas att dina fötter blir rena”, utan han böjde sig ner för att tvätta de fötter som var smutsiga.

Mathias Rosenlund

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02