Vi behöver tala om döden, vi måste vänja oss vid tanken på vår dödlighet

18.08.2020
Katarina Gäddnäs är sjukhuspräst och författare.

Augusti är min favoritmånad, men så är också längtan och vemod något av min paradgren. För trots alla härligheter: kräftkalas i sammetsnätter, blombuketter i barockt överdåd, blåbärsfingrar och kantarellycka, så är augusti bitterljuvt. Snart är den ljuvliga sommaren slut. Jag vill så gärna hålla kvar den så länge som möjligt, dra ut på sommaren, få den att räcka bara lite, lite till. Det är något med augusti som påminner mig om min dödlighet.


"För trots alla härligheter: kräftkalas i sammetsnätter, blombuketter i barockt överdåd, blåbärsfingrar och kantarellycka, så är augusti bitterljuvt."

Jag fyller femtio år denna månad. Jag har aldrig varit den ålderskrisande sorten. Som tonåring längtade jag efter att bli medelålders, men det är något med halvseklet som får mig att stanna upp och tänka efter, en lätt skälvning som knappt ger utslag på seismografen, men den finns där. Plötsligt märker jag förändringarna i kroppen: de blottade tandhalsarna, ögonen som plötsligt inte kan läsa det finstilta, att kroppen inte är lika smidig och stark som förr.

I min tjänst som sjukhuspräst träffar jag människor som inte får fylla femtio, ibland inte ens 40. En människa kan få ett helt, fullödigt liv som är ännu mycket kortare. Jag är tacksam över mina 50 år, över 50 somrar, men för första gången så funderar jag på hur många somrar till jag kommer att få.

”Mitt i livet händer det att Döden kommer och tar mått på Människan. Det besöket glöms och livet fortsätter men kostymen sys i det tysta.” skriver Tomas Tranströmer.

I november ifjol fick jag ett mejl av en vän: Vi måste få prata om döden. Det blev starten på ett samtal som är bland det viktigaste jag fått göra som präst. Jag har fått nåden att i församlingen leda ”Samtal om döden – en existentiell stödgrupp”. Vi är alla där av olika orsaker, några är obotligt sjuka, någon har fått möta döden tidigt i livet, andra är nyfikna. Vi har pratat om rädslor, om föreställningar, hur vi vill bli ihågkomna, hur vi vill leva och hur vi tror att vi skulle vilja dö, om vänner och anhöriga som snabbt vill byta samtalsämne när döden kommer på tal. Vi har haft inbjudna gäster som arbetar med palliativ vård och med begravningar. I coronatider har vi druckit kaffe och samtalat via videochatt och ibland utomhus. Vi skrattar väldigt mycket och ibland gråter vi.

Jag tror att vi behöver tala mera om döden. Jag tror att vi också i församlingarna behöver tala mer om livet före döden, i synnerhet om livet i dödens närhet. Vi måste vänja oss vid tanken på vår dödlighet. Det ger livet här och nu ett extra skimmer, som den mättade doften av gulmåra och hallon.

Katarina Gäddnäs

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17