Genom att avstå från vår egen frihet har vi på något märkligt sätt funnit varandra

05.04.2020

INKAST.

Maria Sundblom Lindberg är psykoterapeut, präst och publicist.

Påsken är en paradox. Ingen helg är samtidigt så ytlig och så djup. Kyrkor i hela världen fylls med präster och processioner samtidigt som de priviligierade trängs i solen i jackor som kostar lika mycket som sjukvården i en afrikansk by. Påsken är också en paradox hemma hos oss. Ingen annan högtid avslöjar så tydligt sprickan mellan mina och resten av familjens andliga behov som just påsken. Sentimental julkyrka kan de flesta tänka sig men något sällskap till en avklädd och mörk påskgudstjänst får jag inte. Lösningen är kreativ kompromiss där jag gömmer kitschiga religiösa symboler där de minst anar det och spelar påskmusik på högsta volym. Skolplanschen med den lidande Jesus på korset hänger alltid över frukostbordet medan de hetsäter sina Kinderägg och målar ännu en kyckling med vild frisyr.

Men i år är allt annorlunda. I år finns det inte någon spricka. Ingen konflikt mellan andligt och sekulärt. Det blir inget tjafs om att hålla sig hemma på långfredagen och inte heller någon konflikt om hur resten av påskrallyts rutt ska gå. I år är vi helt ofrivilligt eremiter och med det även tillbaka till kristendomens kärna: omsorg om varandra. Fyrtio dagar före påsken gick vi, precis som Jesus en gång gjorde, in i öknen. Vi lämnade våra arbetsplatser, våra vänner och småningom våra skolor för att skydda de svagaste. Vi avstod från gym, shopping och resor för att göra precis som Jesaja hade uppmanat oss flera tusen år tidigare.

Fyrtio dagar före påsk gick vi in i vår öken, vår lägenhet eller vårt hus, och inledde samtidigt fastan. Fastans djupaste mening är att vi genom att avstå från något i stället kan vinna något annat. Det har aldrig varit så konkret som nu. Genom att avstå från vanor och andra hindrar vi sjukdom och skyddar varandra. Fasta är inte heller bara att avstå, den ska även ge tid till eftertanke, och jag tror inte att vi någonsin har tänkt så mycket som under dessa veckor. Förstås har vi tänkt på oss själva och oroat oss för vår hälsa och ekonomi, men vi har samtidigt med detta även snackat politik och etik. Vi har pratat egoism och ensamhet. Vi har diskuterat klimat och hat. Vi har knäppt oroliga händer.

Påsken är inte längre en paradox. Nu finns det absolut ingen yta och sprickan mellan andligt och sekulärt är fylld med ett gemensamt existentiellt engagemang. Genom att avstå från vår egen frihet har vi på något märkligt sätt funnit varandra!

Maria Sundblom Lindberg

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00