Det som tränger genom bruset

15.01.2020

KOLUMN. Det är en grå och regntung vardag som välkomnar en i Helsingfors i januari.

Från andra sidan jorden når väldigt annorlunda bilder fram: En koala klamrar sig fast vid en människa klädd i frivilliga brandkårens uniform. I bakgrunden rök och träd som slickas av flammor. Någonstans därute finns det människor som kurar i fordon och skjul, medan världen omkring dem badar i ett rökigt orange ljus. Som i en film om jordens undergång, men på riktigt.

På gymmets konditionsmaskiner trampar några beslutsamma som tagit tag i sina nyårslöften. Framför dem snurrar teven på väggen upp rubriker om ett nytt våldsdåd någonstans i världen. Var, vem, varför? Jag har glömt.

För varje händelse som tränger igenom bruset, hur många går förbi obemärkta?

Empatitrötthet, läser jag, är den gradvisa avtrubbning som kan drabba dem som arbetar med människor som fallit offer för sjukdomar eller trauman. Teorin är att ungefär samma sak kan hända alla oss som varje vecka konsumerar nyheterna om krig, terror och naturkatastrofer. Vi orkar inte förfäras över varje händelse, vi bläddrar vidare för att skydda oss själva.

»De som vunnit stort inflytande kan använda det för att fånga hundratusentals människors uppmärksamhet och samla hundratusental i donationer.«

Inför bushbränderna som hotar deras liv och habitat har koalorna nytta av sina fluffiga och sympatiska yttre. Kanske är det i de sociala mediernas tidsålder som ”den starkaste överlever” blir ”den sötaste överlever”. Men i samma nätverk där nyhetsbruset sprids allt vidare kan även människors röster göra detsamma. De som vunnit stort inflytande kan använda det för att fånga hundratusentals människors uppmärksamhet och samla hundratusental i donationer.

Du är inte en dålig människa för att du inte klarar av att känna medkänsla inför varje tragedi. Paradoxen är att empatitröttheten drabbar dem som känner med och som vill hjälpa. Men känslorna av apati och hopplöshet får inte heller bli en ursäkt.

Föreställ dig om var och en – istället för att försöka och misslyckas med att fördela sin uppmärksamhet jämnt mellan alla världens missförhållanden – skulle välja någon sak, något ändamål att fokusera på och engagera sig för.

Kunde tiden och krafterna då räcka till för att ta reda på något om bakgrund, detaljer och verkliga behov; för att agera på sätt som maximerar nyttan av en människas röst och resurser?

Emelie Wikblad

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41