Ska lekmän bära framtidens kyrka?

03.10.2019

LEDARE.

Matteus församling i Helsingfors kämpar som bäst med samma utmaning som alla andra församlingar: beslut om nästa års budget. Var i verksamheten ska man skära bort något, och hur mycket i så fall? (Läs nyheten här.) Ska man hyvla jämnt, lite från allt? Kan man hyvla där det gör mest ont, hacka bort en bit av det som man var mest stolt över?

I Matteus fall är flaggskeppet ungdomsarbetet, i någon annan församling är det något annat. Och det gör ont om man skär i hjärtat.

Vår kyrka står inför en stor strukturomvandling. Medlemmarna blir färre, och för dem som finns kvar är kyrkan ingen självklarhet. Alltså ställer de frågan: Vad får jag egentligen för det att jag är med? Är det tillräckligt?

När resurserna minskar blir det allt svårare att göra alla nöjda, ändå är det mer viktigt än någonsin att faktiskt göra det.

I det läget blir också församlingarnas marknadsföring och information viktigare. Allt fler församlingar inser att de måste berätta om vad de gör – och de måste göra det så att informationen når ut. Två av de finska Helsingforsförsamlingar som tappat flest medlemmar, Kallion seurakunta och Paavalin seurakunta, fattade nyligen beslutet att tillsammans anställa en person som skapar kontakt med helsingforsare som bor på församlingens område. Samma uppdrag – att vara en kontaktkanal till dem som inte känner sin församling – har också Kyrkpressen.

»Kan man tänka sig att församlingar av olika typ går in för olika lösningar?"

Var ska kniven då skära? Kyrkan kommer inte ifrån att den förr eller senare måste skära i personalen. När det sker måste det finnas en struktur som välkomnar lekmännen.

Men hur ska den se ut? Ska det bli som i frikyrkorna, där lekmännen sköter musiken? Ska det bli som i anglikanska kyrkan, där lekmännen sköter vaktmästarsysslorna? Kan man tänka sig att församlingar av olika typ går in för helt olika lösningar: till exempel så att en högkyrklig församling håller fast vid sina präster, medan en lågkyrklig församling låter lekmännen bli liturger och predikanter?

I bästa fall leder den här processen till en mångfald som gör att de som inte är anställda jobbar för en församling för att den är deras hem.

Sofia Torvalds är redaktör på Kyrkpressen.

Sofia Torvalds

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08