Citatet tillskrivs järnkanslern Otto von Bismarck och sanningshalten i påståendet fick finländarna en ny påminnelse om häromveckan. När valvinnaren SDP och Samlingspartiet uppenbarligen inte kunde hitta varandra i den ekonomiska politiken dök i stället den stora valförloraren Centern upp som gubben i lådan vid regeringsförhandlingsbordet.
Att sällskapet vid sonderingsbordet utgörs av Vänsterförbundet, De gröna samt SFP lär bana väg för en politik som ligger avsevärt mer vänsterut än den vi sett de senaste fyra åren. Den bilden stärks av att Centerregeringen årsmodell 2015–2019 varit mer högervriden än på länge (någonsin?), eftersom marknadsliberaler som Juha Sipilä och Anne Berner varit tongivande. När det potentiella regeringssällskapet nu utgörs av SDP, De gröna, VF och ett SFP som enligt många gjort en glidning vänsterut under Anna-Maja Henrikssons ledning, har vi med all sannolikhet en mer vänsterorienterad period i finländsk politik att se fram emot.
I den mån ekonomin tillåter det kan man se det som rätt sannolikt att de utmaningar som den evangelisk-lutherska kyrkan vill att den nya regeringen ska prioritera (se artikel på följande sida) också kommer att sättas i fokus. Flera av frågorna, som avskaffande av barnfattigdom, medborgarnas jämlikhet och asylsökandes rättsskydd, sitter som hand i handske för en vänsterorienterad regering.
»Kyrkans kunskap är värd att ta tillvara.«
Kyrkan slog fast sina prioriteringar långt innan valresultatet stod klart, och även om de nu – med den regeringen vi verkar få – till stora delar ter sig som självklarheter är det bra att kyrkan lyfter fram områden man anser viktiga. Dels för att visa att kyrkan ännu år 2019 vill delta i en bredare samhällsdebatt och i den lyfta fram och påminna om ett medmänskligt perspektiv. Men kanske är kyrkans röst ännu viktigare mot bakgrund av den sakkunskap och erfarenhet som kyrkan besitter. Vid sidan av de statliga instanserna är det knappast någon annan institution som har en så heltäckande, landsomfattande bild av samhällsklimatet som just den evangelisk-lutherska kyrkan.
Det är till kyrkan – och då ofta till diakonin – som finländarna vänder sig när det samhälleliga skyddsnätet inte räcker till eller fungerar dåligt. Men också via andra kontaktytor – som ungdomsarbete, familjerådgivning och allmänt församlingsarbete – har kyrkan hela tiden tummen på pulsen i det finländska samhället. Den kunskapen är värd att ta tillvara. Också när regeringsprogram skrivs.
Nicklas Storbjörk är redaktör på Kyrkpressen.
