Världens kanske allra sämsta fritidsintresse

29.11.2018
INKAST. Jag har legat sömnlös några nätter. Jag har oroat mig många dagar.

Jag har gått omkring på gatan med en diffus känsla av att alla hatar mig. Och allt det där har egentligen varit helt frivilligt. Jag har ibland tänkt att just det här måste vara världens kanske allra sämsta fritidsintresse.

I snart åtta år har jag alltså suttit i församlingsrådet i min hemförsamling. Det är ett förtroendeuppdrag som stundvis har varit tungt att bära. Att vara med och fatta beslut som kan göra andra människor ledsna, besvikna och arga är aldrig roligt och sällan lätt. Sådana uppdrag är egentligen designade för betydligt mindre känsliga själar än min, men samtidigt tror jag att också vi känsliga måste våga vara med. Alternativet, att bara människor gjorda av teflon får vara med i leken, är inte heller någon bra lösning.

Men priset har ibland varit högt och jag har ställt mig frågan; Hur vet man om priset är bara högt eller för högt?

För någon vecka sedan fick jag förnyat förtroende och det blir en fortsättning för mig i församlingsrådet. På många sätt är jag glad och tacksam för det. Världens kanske allra sämsta fritidsintresse ger mig nämligen något oerhört viktigt som jag vet att jag behöver. I vårt församlingsråd sitter olika människor med olika personligheter i olika åldrar med olika syn på olika frågor.

”Väldigt lite gott kommer av att vi söker oss längre ifrån varandra. Väldigt mycket gott kommer av att vi vågar gå närmare. ”

Det kan vara verkligt livliga diskussioner på våra möten och vi kan vara av helt olika åsikt. Men – och nu kommer det helt avgörande – vi tror att också de som tycker annorlunda vill väl, vill församlingen väl. Vi tror att också de som i våra egna ögon landar fel ändå drivs av motiv som är lika ädla och goda som våra egna. Och den insikten är helt avgörande i vårt möte med andra människor. Inte så att alla gör gott bara för att de vill gott. Tyvärr inte. Men att sträva efter att se den goda strävan hos varandra är stort.

I dagens åsiktstäta värld är det kanske viktigare än någonsin att våra åsikter blir kött och blod. Dels så att vi inser att våra åsikter får konsekvenser för riktiga människor men också så att vi inser att de som har andra åsikter än vi också är riktiga människor.

Väldigt lite gott kommer av att vi söker oss längre ifrån varandra. Väldigt mycket gott kommer av att vi vågar gå närmare.

Därför vill jag vara med. Och för att jag vill fortsätta bygga de broar som jag tror att är vår enda rimliga chans som kyrka. Och för att vi får bra fika på våra möten.

Underskatta aldrig bra fika på möten.

Amanda Audas-Kass

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48