Första gången in i valbåset

13.11.2018
LEDARE. Jag träffade några av mina inte-alls-kyrkliga vänner i helgen.

En av dem sa: ”Jag tänker rösta i församlingsvalet för första gången någonsin. Vem ska jag rösta på? Det ska vara någon liberal.”

Liksom jag är hon 48 år.

Någonting är på gång, tänker jag. I det amerikanska mellanårsvalet syntes en Trump-effekt – människor aktiverades av det amerikanska politiska landskapets kraftiga polarisering och sådana som inte tidigare brytt sig om att rösta tog sig till valurnorna.

I Helsingfors tyder siffrorna i förhandsröstningen på en något större aktivitet än tidigare. I mitt sociala medier-flöde syns inlägg där personer uppmanar de passiva kyrkmedlemmarna till kamp för de (liberala) värderingar de saknar i kyrkliga sammanhang. Lämna inte kyrkan, påverka i stället!

När vi talar om valet på redaktionen kommer vi till att läget ser väldigt olika ut beroende på vilken församling vi betraktar.

I många församlingar har lekmannamakten länge koncentrerats till en liten cirkel, inte på grund av att någon ville smida ränker i ett slutet sällskap utan för att ingen annan brydde sig.

Det blev de ”kyrkliga” mot de ”icke-kyrkliga”, och även om de ”icke-kyrkliga” konfirmerades i tiden var det inte för att de sedan skulle kasta sig in i församlingens verksamhet utan för att de fick gå på dans och ta sig en hutt när de blivit tillräckligt gamla för nattvardsvin.

I församlingsrådet satt sedan de ”kyrkliga” och tyckte kanske ofta lite för likadant – inte för att dörren var stängd utan för att ingen annan kom in.

Det är dags att utvidga våra revir.

”Jag oroar mig lite för min kompis som ska rösta i församlingsvalet för allra första gången.”

Men samtidigt oroar jag mig lite för min kompis som ska rösta i församlingsvalet för allra första gången.

Kommer hon bli besviken? Kommer hon om fyra år att konstatera: det blev ingen förändring, kyrkomötet fattar fortfarande beslut som känns inskränkta, församlingen är som den alltid varit, främmande och avlägsen?

Alla organisationer behöver två typer av människor: trotjänare och förändrare. Strukturer förändras inte i ett nafs med nya människor, och strukturer ska inte förändras i ett nafs.

De som suttit i församlingsrådet i tjugo år behövs faktiskt. De behövs även om de tycker att allt var bättre förr. Det allra viktigaste i församlingsvalet är att bilda församlingsråd där människor vill något tillsammans, trots att de kanske vill alldeles olika saker.

Och det som jag önskar min vän och alla andra som för första gången vågar sig till valurnan i ett kyrkligt val är att de får rösta på någon de känner eller åtminstone någon de vågar kontakta.

Någon som de kan skicka e-post till. Någon som de kan uttrycka sitt missnöje för, eller be om något av. Någon som verkligen vill lyssna.

Sofia Torvalds

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36