Om föräldraskap

27.09.2018
INKAST. Innan vi fick barn visste vi hurudana föräldrar vi ville bli.

Vi skulle bli de där lugna och pedagogiska föräldrarna som resonerar med barnen framför godishyllan när det inte är lördag, som kommer iväg i tid på morgonen utan mutor, och som får barnen att borsta tänderna och krypa ner i säng utan att höja rösten. Men som Stefanies mor brukar säga: ”Förr hade jag inga barn och många principer. Nu har jag många barn och inga principer”.

Principer är en fjärran lyx då man står i matbutiken och tvååringen ligger på golvet och gallskriker. Eller vid den evigt återkommande striden om tandborstning/grönsaksätning/påklädning/avklädning/trycka-på-hissknappen-först. När du står i hallen kl. 7.48 och räknar minuterna som tickar iväg medan barnet ska hoppa 5 gånger till från trappan och sen pussa alla 14 mjukisar hejdå minst två gånger, är det därför lätt att falla in i det som vi vill kalla för ”ett Machiavelliskt föräldraskap” – att tänka att ändamålet helgar medlen.

Plötsligt ramlar hoten ur munnen, och ibland även mutor i form av russinaskar och spel på mammas eller pappas telefon. Barnen lyder; man hinner till jobbet. När vi kommer hem ljuger vi om huruvida soppan innehåller lök (det gör den, och även röda linser och spenat, men soppan är mixad så de syns inte) och att lördagsgodiset är slut (det är det inte). Machiavelli står alltid beredd att komma till undsättning för att garantera familjefriden.

”Förr hade jag inga barn och många principer. Nu har jag många barn och inga principer.”

Men vad kostar det egentligen att söka hjälp av Machiavelli? Vad gör det med relationen mellan oss och barnen? Vad gör det med barnens självkänsla?

Det machiavelliska föräldraskapet är inte plan A, för vi tror inte att det gör något uppbyggligt med våra barn. Men det är så svårt att be Machiavelli att lämna vårt hem ifred, för hur skulle vi få familjepusslet att hålla om han försvann?

Vår ringa förhoppning är att våra barn kan göra det som vi gjort med våra föräldrar. Vi hoppas att våra barn en dag förlåter oss. Våra föräldrar, precis som de flesta andra föräldrar, gjorde säkert så gott de kunde utifrån de förutsättningar och kraftresurser de haft (som barn hade vi tur på det viset). Vi förstår nu att det inte alltid fanns tid eller kraft för att resonera med ett argt och grinigt barn. Nu när vi har våra egna barn är alla tvister slutligen glömda.

Tills (och om) våra barn vill förlåta oss, kommer Machiavelli att påminna oss om den väg som vi inte alltid lyckas gå. Vi vill så gärna mota honom vid dörren, och sålunda bli de föräldrar som vi önskar att vi kunde vara för våra barn. Men tyvärr vet vi att Machiavelli även i fortsättningen kommer att vara en ovälkommen gäst i vårt hem. Det är vår stora sorg, och för barnen en stor last.

Fredrik Portin och Stefanie Sandbacka-Portin

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48