Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

Ivern att rösta i församlingsvalet fortsatte sjunka – knappt 13 procent röstade

FÖRSAMLINGSVALET.

Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent.

21.11.2022 kl. 00:01

Också i Borgå stift sjönk röstningsprocenten i så gott som alla församlingar. Ett undantag var Åbo svenska församling som efter en aktiv kandidatnominering landade på samma röstningsprocent som i valet 2018 – 12,5 procent.

Det aktivaste valdeltagandet i stiftet uppmättes i Larsmo där 30,8 procent röstade. Också i Pedersöre, som nyligen hade en livlig röstningsaktivitet vid sitt kyrkoherdeval 2021 röstade nu 25 procent. I Sjundeå röstade närmare 23 procent av församlingsmedlemmarna och i Väståboland 21 procent.

I de stora städerna var siffrorna lägre. I Helsingfors som var tidigt ute med sina siffror landade röstningsaktiviteten på 10,0 procent, med de svenska församlingarna Johannes och Petrus på ännu lägre siffror om åtta till nio procent.

I 16 av Borgå stifts 45 församlingar hölls i år inget församlingsval, för att antalet kandidater var för få för ett val. De beslutande förtroendevalda utsågs genom sämjoval. I ytterligare tre församlingar i stiftet var det sämjoval bland de svenska kandidaterna till respektive samfällighets fullmäktige.

Enligt uppgift till Kyrkpressen räknas de röstberättigade som inte på grund av sämjoval fått möjligheten att rösta inte in i röstningsprocenten.

Valdeltagandet i församlingsvalet gick ner – igen. Varför?

– Jag tror det handlar mycket om att församlingarna hade svårt att få kandidater. Det fanns färre kandidater nu än senast, och det betyder också färre som hittar en kandidat att rösta på och mindre prat om församlingsvalet. Det är en grundorsak, säger Lucas Snellman, som är ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkostyrelsen.

Han nämner också att förhandsröstningen inte löpte lika bra nu som för fyra år sedan, kanske för att röstningsplatserna inte fanns där folk rör sig.

– Vi har också många församlingar som hade sämjoval, och i de församlingarna blir det inte prat om valet. Allt är förhandsbestämt, och det passiverar medlemmarna.

Samtidigt ser han att nedgången i röstningsprocent helt enkelt följer en trend.

– På 70-talet låg valdeltagande på 20 procent i medeltal, efter det har det gått ner med 1 procentenhet per val. Det var en liten topp år 2010 när 16-åringarna fick börja rösta, efter det har det gått ner ungefär med en procentenhet per val.

Han tror också att sammanslagningarna i Borgå stift har påverka röstningsivern.

– Esse församling har varit i topp tidigare, senast med ett valdeltagande på 46,8 procent. Nu ingår Esse i Pedersöre och har ett valdeltagande på 25 procent. Här ser man också effekten av sammanslagningarna: man når inte nödvändigtvis samma engagemang som tidigare.

Han påpekar ändå att Borgå stift fortfarande ligger över det nationella genomsnittet.

– Visst sjönk valdeltagandet mycket, från 16 procent till 13,7, men det är ändå högre än det nationella 12,7, säger Snellman.

Borgå stift har något äldre förtroendevalda än stiften i genomsnitt: medelåldern är 57 år nationellt och 59 i Borgå stift.

Både nationellt och i Borgå stift är det fler kvinnor än män som är förtroendevalda: Nationellt är det 45,3 procent män och 54,7 procent kvinnor i de kyrkliga förtroendeorganen, siffrorna för Borgå stift är 48 procent män och 52 procent kvinnor.

Många sämjoval i den svenska huvudstadsregionen

I de svenska församlingarna i Helsingfors valdes Petrus församlings tre medlemmar i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige genom sämjoval, bland dem Christoffer Perret som under den förra perioden var fullmäktiges viceordförande.

Det samma gäller Vanda, Esbo och Grankulla svenska församlingar, där samtliga kyrkligt förtroendevalda utsågs genom sämjoval.

I valet 2018 var röstningsprocenten i stiftet 16,0 procent, vilket var något högre än siffran för hela landet som landade på 14,4 procent.

- - -

Korrigerat, måndag kl. 10.15 skrivningen om hur sämjoval beräknas in i röstningsprocenten

Kompletterad 12.55 med kommentarer av Lucas Snellman.

Text: Jan-Erik Andelin, Sofia Torvalds


BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39