Rasmus Fotoman är av generationen som formades av Totorock och lovsång.

Rasmus Forsman: ”Programmet ska bidra med en tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka till lite”

radio.

Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman.

27.10.2025 kl. 09:42

Efter en paus på drygt tre år är programmet med kristen musik Tack och lov tillbaka på måndagskvällar i Yle Vega. Ny skivpratare och redaktör är Rasmus Forsman från Vallvik i Korsholm. Radiojobbet ska han sköta vid sidan av vardagskneget vid en golvläggningsfirma.

Är ”Tack och lov” primärt ett andligt program eller ett musikprogram?

– Jag säger ett andligt program, utan vidare. Det ska få vara mer än ett önskeprogram och bidra med andlig kost eller någon tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka lite. Jag har en förhoppning om att det bland önskelåtarna går att skönja en röd tråd att knyta ihop. Kanske jag kan öppna med något bibelord eller en tanke eller någonting sånt.


Hur fick du jobbet?

– Jag fick frågan när Stefan Härus (programledare till 2022) lade av. Men då hade jag inte tid och det var stora skor att gå in i. Nu fick jag frågan på nytt i december. Jag sa diplomatiskt att jag skulle fråga min fru och tänkte att hon väl säger nej. Men hon tyckte att – varför inte?


Är Tack och lov uppbyggt som förr?

– Det blir lite kortare än tidigare, 37–38 minuter och sänds efter måndagarnas aftonandakt klockan 19.22. Kanske tre–fyra låtar faller bort nu.


Hur förberedde du nystarten?

– Jag gjorde tre pilotsändningar, två vanliga avsnitt och sedan en special. Jag gör programmen hemma, jag har så pass bra utrustning. Jag har också gjort aftonandakter och Andrum hemma.


Hur får du tag på musiken?

– Jag kommer åt Yles arkiv och hämtar musiken där. Men senast fanns bara sex av tjugo önskade låtar i arkivet. Jag har 500–600 skivor själv. Stefan Härus hade ett betydligt större arkiv av rent fysiska skivor och cd-n.


Bandat alltså och inte direktsänt. Hur ska man önska en låt som lyssnare?

– Mejladressen är den enda kanalen. Det har också varit tal om att man skulle kunna lämna ett röstmeddelande via Yles sidor.


Kristen musik kan ju också vara klassiskt, körmusik … Tack och lov tycks hålla sig till popgenren och kristna band?

– Det är önskemålen. I det första programmet var det körsång, lovsång, soloartister och något band. Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt. Ser man till exempel på Sverige så finns det ju inte så många kristna band. Det är mest lovsångsbetonat och många låtar är nästan som på 80-talet.


Har du varit med i körer eller band?

– Jag sjöng i Bighill Singers i 15 år, där gav vi ut tre album innan vi nyligen tog paus. Jag ledde Oikumenekören i fem–sex år, och när jag var pastor i Borgå ledde jag en mindre gospelkör.


Musicerar du nu själv i någon församling? Ditt huvudinstrument?

– Keyboard är det jag spelat längst. I (pingstkyrkan) Elim i Kvevlax hoppar jag mest in på akustisk gitarr, särskilt när jag leder lovsång. Men jag tycker om bas. Det är ju bara en ton i taget då. Fast felprocenten blir ju större då om man mokar... (skratt).


Din egen favoritlåt inom musik överlag?

– Jag var tio när jag hörde Totos Rosanna, det var en upplevelse, och jag skulle bli musiker. När jag växte upp tyckte jag 80-talets lovsånger var dåliga, och dåligt framförda låtar – tills jag insåg att lovsång handlar om någonting annat.


Vad tänker du på när du hör uttrycket ”tack och lov”?

– Jag tänker på mamma, hon kunde uttrycka sig skojfriskt. Jag tänker på hennes många roliga uttryck.


Tack och lov sänds måndagar kl. 19.22 i Yle Vega. Mejladressen för att önska musik är tackochlov@yle.fi.

Text: JAN-ERIK ANDELIN


Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21