Mikaela Strömberg-Schalin börjar som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå.

Nya stifts­juristen: ”Jag växte upp med en jordnära kyrka”

BRANSCHBYTE.

Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå.

14.10.2025 kl. 15:48

Mikaela Strömberg-Schalin, 54, börjar i höst som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Hennes tidigare karriär inom lantbrukets intressebevakning, och som skönlitterär författare, har vardera handlat om livet på landet.

Sedan debutromanen Kring dessa himlar städs, direkt Finlandianominerad 1999, har hon skrivit om landsbygden – där också kyrkan har varit jordnära och praktisk, säger hon.


Du blev inte jordbrukare själv?

– Jag hade så unga föräldrar, så det var aldrig aktuellt. Jag är inte så praktisk, så fast jordbruket är mitt hjärteblod så tror jag att jag inte skulle vara så bra i yrket själv.


Varför jurist då?

– Förutom att jobba med jordbruk så ville jag ända sedan liten bli författare. Det låter lite löjligt nu, men när man är tjugo så vill man göra något radikalt. För mig var det att söka in till Juridiska. Men jag har senare varit mycket nöjd med det valet. Jag har haft kiva arbetsuppgifter och fått göra sådant jag har varit intresserad av.


Varför sökte du jobb inom kyrkan?

– Jag har en bakgrund i en väldigt praktisk kyrklighet här i Lappträsk, naturlig och enkel, med okomplicerade gudstjänster. Kyrkan kändes som ett praktiskt och bra ställe för mig.


Vad väntar du dig av att byta bransch?

– Med min litteraturbakgrund tycker jag att de olika delarna jag är intresserad av möts i det här kyrkjobbet. Det praktiska, jordnära som för mig är en dimension av kyrkan. Och sedan det här litterära, konsten och det andliga: psalmskatten, bönerna. Båda sidor kommer in där på något sätt.


I din senaste roman Rågången har många noterat din naturmystik.

– Men för mig är det ännu mer jorden, den brukade naturen, som är det viktiga. Jag blir mest tagen av att se folk arbeta, och leva av jorden. Och av de där generationerna som avlöser varandra, i medgång och motgång.


Du är släkt med bondeförfattaren Sigurd ”Sigge” Strömberg.

– Min pappas farfar var en kulturpersonlighet i bygden, och författare, och gjorde mycket annat inom kulturen. Han dog när jag var tio. Men man hade mycket att göra med äldre generationer då. Vi hade de mjölkande kuddorna i lagården här i Hars­böle på min mammas hemställe och ungdjuren tio kilometer bort på min pappas hemgård i Hindersby. Så jag brukade åka dit med min pappa och medan han skötte korna så satt man inne hos Sigge och Hanna och så berättade Sigge berättelser.


Har kyrkans och församlingarnas roll på landsbygden förändrats?

– Det ser ganska lika ut som det jag har vuxit upp med. Byn är ganska liten, och det är grann­byarna också. Man gick på begravningarna; barnen och alla var med. Det var konkret hur man delade livets stora saker i en samhörighet. Där har kyrkan en sammanlänkande roll.


Blir din nästa bok nu i en kyrklig miljö?

– Nej. Jag är inte sådan som går och snappar upp saker som jag sedan stoppar i en bok. Mina böcker kommer ur ett slags poesi, ur andra skikt.


Hur blir första dagen på nya jobbet?

– Då får jag ju träffa biskopen. Han deltog inte i processen när jag anställdes, så jag har aldrig träffat honom.

Biskop Bo-Göran Åstrand var jävig att delta i att anställa ny lagfaren assessor. Nyanställningen leddes av domprost Mats Lindgård.

Jan-Erik Andelin


Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17