Flera röster i radiogudstjänsten, vad får det för inverkan? Rose-Maj Friman och Birgitta Lillbäck Engström planerar.

”Jag har inte haft någon dialogpredikan tidigare – men tycker det här är väldigt inspirerande”

KORSNÄS.

Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna.

20.5.2025 kl. 12:51

Medarbetarna i Korsnäs församling är mitt uppe i planeringen av en gudstjänst som radieras från Korsnäs kyrka på Kristi himmelsfärdsdag, den 29 maj.

– Jag tänkte spontant att det skulle vara trevligt att ha lite olika röster i radiogudstjänsten, säger kyrkoherde Rose-Maj Friman.

Därför blir det den här gången en lite annorlunda predikan – en dialogpredikan mellan henne och Birgitta Lillbäck Engström.

– Det blir mer levande om man är två, tror Rose-Maj Friman.

Birgitta Lillbäck Engström är studieledig från jobbet som diakon i Närpes församling och på slutrakan av sina studier till teologie magister. I maj gör hon församlingspraktik i Korsnäs församling för att få prästbehörighet.

– Jag har inte haft någon dialogpredikan tidigare, så jag tycker det här är väldigt inspirerande, säger hon.

Predikotexten som de nu tillsammans tar sig an handlar om när Jesus tas upp till himlen. De tycker båda att det finns mycket i texten att ta fasta på.

– Tillsammans med konfirmanderna har vi listat teman som de är intresserade av. Här finns många sådana konkreta saker: Vad händer när man dör? Varför måste man dö? Vart försvann Jesus? säger Rose-Maj Friman.

Birgitta Lillbäck Engström instämmer.

– Många funderar säkert på det här med ”uppfor till himlarna”. Hur ser Guds rike ut? Jag vill gärna också ta fasta på det som sägs om att vi får kraften att utföra uppdraget, att vara Jesu vittnen i världen, säger hon.


Är det annat man behöver tänka på i en radiogudstjänst jämfört med en vanlig gudstjänst?

– Egentligen inte. Jag har gjort tv-gudstjänster också, och jag brukar tänka på det som att det är ett öra till, eller ett ögonpar till. Jag är själv en sån som har lite svårt för några extra kickar. Vi kör på grundkonceptet och tänker att det ska bära oss, säger Rose-Maj Friman.


Stoppuret plockas fram

En hel del planering krävs för att allt ska klaffa i en radiogudstjänst. Manuset sänds in i förväg, och minuter och sekunder räknas för att tidtabellen ska hålla. Ibland kan något behöva klippas ner för att allt ska rymmas inom sändningstiden.

– Vår gudstjänst börjar ju klockan 11, och den går ut i radion klockan 13.03. Programmet görs alltså sändningsklart på en timme, berättar Rose-Maj Friman.

– Gudstjänsten kommer bäst till sin fördel då vi är många tillsammans i kyrkan. Kornäsborna hinner till och med hem från kyrkan och kan lyssna till sändningen i radion.

Flera yrkesgrupper är engagerade. Diakonen medverkar i förbönen, och vaktmästaren har i sin tur en stor roll i det tekniska genomförandet.

– Vaktmästaren känner ju till var det finns kraftströmsuttag och veta hur man kan dra sladdar och ledningar, säger Rose-Maj Friman.

Musiken är en viktig del av helheten. Kantor Deseré Granholm tar tid på alla psalmer och sånger, men annars är uppdraget det samma oberoende av att gudstjänsten radieras.

– Jag försöker få musiken att stämma in med dagens tema och texter, så på det sättet är det inga större skillnader mot en vanlig söndag, säger hon.

Från Korsnäs församling sänds en radiogudstjänst ungefär en gång vartannat år.

Text: PIAN WISTBACKA


URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08