Det var en självklarhet för Simon att Herren vakar över människan och att vi kan förlita oss på honom. – Men tron hade inget praktiskt utrymme i mitt liv och spelade ingen roll. Min brottningsmatch ledde mig tillbaka till Kristus.

”Vi har alla drakar att dräpa, och vi måste våga striden”

Personligt.

Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron.

29.1.2025 kl. 15:41

Redan som ett litet barn upptäckte Simon Westerlund berättelsernas kraft.

– Jag har mina föräldrar att tacka. De läste alltid sagor högt för mig. Jag älskar berättelser, sagor och fiktion. Det är det mest direkta och mest pedagogiska sättet att återspegla verkligheten. Berättelser är ett språk för att beskriva verkligheten.

Han tänker på den klassiska berättelsen om en riddare som dräper en drake.

– Sagan uttrycker komprimerat väldigt stora och djupa sanningar om verkligheten, om vår existens och vårt liv. Alla har drakar att dräpa – antingen drakar inom oss själva eller drakar utanför oss som står i vår väg. Alla bör vi vara modiga och våga ta striden med draken, oavsett om vi tror att vi kan övervinna den eller inte.

Simon Westerlund är född och uppvuxen i Nykarleby. Berättelserna förde honom sedan till Åbo efter studierna. Han började studera historia.

– Historia är berättelsen om människan. Jag märkte att historia först och främst är ett verktyg för att lära mig förstå mänskliga fenomen och samhälleliga strukturer.

Han trivdes mycket bra i Åbo.

– Jag tog väldigt lång tid på mig att bli färdig kandidat. Jag sjöng om studentens lyckliga dagar, rent bokstavligt. Med tiden började jag leva odisciplinerat och för begärsbejakande.






Tron som vägledning

För honom har den kristna tron alltid varit en självklarhet.

– Jag är uppfostrad i ett kristet hem. Min mor hade söndagsskola, och vi gick i kyrkan då och då. Jag var väldigt aktiv i Kyrkans ungdom, främst för det sociala.

Tron fanns alltid i bakgrunden under hans uppväxt.

– Det var ingenting jag ifrågasatte eller tvivlade på. Mitt historiska intresse innebar också att jag hade ett intresse för religion.

Men under studietiden började han brottas med Gud.

– Vi lever i en tid som är väldigt fientlig till religion överlag. Jag fann mig i en situation där jag frågade mig: Vad är meningen med allt? Studier, examen, jobb, arbete – för att sedan dö. Varför bry sig?

Det var en självklarhet för Simon att Herren vakar över människan och att vi kan förlita oss på honom.

– Men tron hade inget praktiskt utrymme i mitt liv och spelade ingen roll. Min brottningsmatch ledde mig tillbaka till Kristus. Jag insåg att om kristendomen är sann, så innebär det något för oss människor och för våra liv. Och viktigast av allt – det som vi alla siktar på, men som vi inte kan förstå: det eviga livet.

– Det var ett uppvaknande. Jag började på allvar studera kristendomen och kyrkans historia. Snart kom jag fram till att Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte var något för mig.


En ny kyrklig hemvist

Han vände sig först till katolicismen.

– Jag satte mig in ännu djupare i katolsk teologi och kyrkohistoria. Jag var väldigt entusiastisk och självsäker. Jag tog ganska hastiga steg till att bli medlem i Katolska kyrkan.

Men Simon hade också en god vän som hörde till den ortodoxa kyrkan.

– Tack vare honom fick jag en inblick i den kyrkan. För västerlänningar är den ortodoxa kyrkan väldigt främmande. Den figurerar sällan seriöst i det vi lär oss i skolan eller i den litteratur som vi konsumerar senare i livet.

– Men eftersom jag hade gett mig in i katolicismen så entusiastiskt, lärde jag mig av det. Jag lät vägen till den ortodoxa kyrkan vara lång och utdragen.

Simon blev officiellt upptagen i den ortodoxa kyrkan 2020.

– Jag besöker den ortodoxa kyrkan i Hagalund ganska ofta, eftersom det är den närmaste kyrkan. Här Helsingforsregionen är vi bortskämda att med att ha många olika kyrkor att besöka. I många ortodoxa församlingar råder prästbrist, vilket gör att liturgi ofta bara hålls en gång i månaden, eftersom prästen roterar mellan olika orter.






Kan du berätta lite om den ortodoxa praktiken och vad den betyder för dig?

– Den ortodoxa praktiken bygger på bön, fasta, deltagande i liturgin och nattvarden, självransakan och syndabekännelse samt Bibelläsning. För mig är kyrkan terapi och medicin – en väg att hela vår fallna natur och våra brister, för sådant som är ont och ohälsosamt.

Simon Westerlund ser fastan som en central del av det ortodoxa livet.

– I protestantiska kyrkan finns ingen egentlig fasta längre, enligt mig. Den ortodoxa traditionen har tydliga regler och syften. Fastan handlar om att avstå från vissa typer av mat, som kött och animaliska produkter, och infaller vid särskilda tider, till exempel före påsk och jul, samt varje onsdag och fredag.

För Simon, som inte fastat tidigare, är det en utmaning.

– Det är svårt eftersom fastan belyser just de svagheter vi försöker övervinna.

Han beskriver fastan som ett andligt verktyg, jämförbart med träning.

– Precis som kroppen behöver vilodagar för att orka, behöver vi också perioder utan fasta.

I samråd med sin andliga fader har Simon valt lätta lite på fastan.

– Jag kämpar fortfarande, särskilt med maten, men jag försöker.


Flytten till Helsingfors

Vi hoppar tillbaka till 2019. Simons och hans frus hyreslägenhet i Åbo såldes. De blev bostadslösa. I samma veva behövde Simons morbror en hyresgäst till sin bostad i Mattby, Esbo.

– Ingen av oss hade jobb, men vi flyttade ändå. Väldigt snart kom pandemin. Jag sökte jobb i tech-branschen, men det var lönlöst.

Simon hade en väninna som jobbade som lärare.

– Hon uppmanade mig att ringa rektorn. En veckas arbete blev två och ett halvt år.

Simon har alltid fått höra att han skulle bli en bra lärare.

– Jag kämpade mot mitt öde. Jag är väldigt social och pratglad. Pojken i mig har aldrig riktigt dött. Jag kom bra överens med eleverna, även de tuffa pojkarna. Jag trivdes väldigt bra.

Just nu studerar han till behörig historielärare.

– Jag saknar eleverna! De gör att det aldrig någonsin finns en tråkig stund.

Han funderade länge på hur ekonomin skulle gå ihop under studierna.

– Det är svårt för utlänningar att få jobb i Finland. Men min fru fick jobb på Luckan i Helsingfors. Hennes första arbetsdag var samma dag som jag började studera.


Simon Westerlund

– Bor i Esbo, född och uppvuxen Nykarleby. Bodde länge i Åbo under studietiden.

– Har studerat historia och filosofi. Just nu slutför han sina studier till historialärare.

– Är 31 år.

– Gift med Amanda, som kommer från England. ”Av någon anledning har engelskan alltid varit exceptionellt stark för mig. När jag träffade Amanda insåg jag att Herren hade förberett mig för ett liv tillsammans med henne. Hon brukar också säga att jag, med mitt sätt och mina manér, är mer engelsk än någon engelsman hon någonsin träffat.”

Christa Mickelsson


biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00