Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

Önska Guds välsignelse i nyårstalen, eller inte? Så svarar presidentkandidaterna

PRESIDENTVAL.

Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önska
Guds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier.

22.1.2024 kl. 16:13




JA. – Absolut. Det skulle vara en heder att få göra det.

– Mika Aaltola (valmansförening)

JA. – Att önska Guds välsignelse uttrycker talarens värdegrund och övertygelse, och förpliktar på intet sätt den som lyssnar. Också presidenten har religionsfrihet. Jag skulle önska Guds välsignelse.

– Sari Essayah (KD)

JA. – Absolut. Traditioner skapar sammanhållning.

– Jussi Halla-Aho (Sannf)

SNARAST JA. – För mig skulle det vara naturligt att önska finländarna krafter och välsignelse. Jag hoppas att alla kan acceptera vad varje president väljer att göra.

– Olli Rehn (C, valmansförening)

NEJ. Republikens presidents ämbete är ett världsligt ämbete. Om presidenten använder kristna uttryck kan det upplevas exkluderande av dem som inte hör till den religiösa gemenskapen.

– Li Andersson (Vf)

JA.
– Hjallis Harkimo (Rörelse Nu)

SNARAST JA. – En vacker tradition som jag för egen del vill fortsätta.

– Alexander Stubb (Saml)

SNARAST NEJ. – Jag skulle själv kunna önska Guds välsignelse. Men presidenten ska ska inte behöva göra det om det inte är av egen övertygelse.

– Jutta Urpilainen (SDP)

SNARAST JA. – Jag har tänkt ut färdigt vad jag i så fall kommer att säga. Men jag kan avslöja att både en humanist, en agnostiker och den som förlitar sig på Gud i livet kan gå ifrån tv-n med en trygg känsla efteråt.

– Pekka Haavisto (Gröna, valmansförening)

Källor: Yles och MTV:s valkompasser; Henkilehti.


Läs också Kyrkpressen ledarkommentar "Presidenten och välsignelsen".

Text: Jan-Erik Andelin


krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00