Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

”Jag hade en längtan efter att bli sedd”

profilen.

Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund.

9.1.2024 kl. 18:27

Sedan november är Daniel Asplund verksamhetsledare för hemlandsmission och personalchef vid Laestadianernas Fridsföreningars Förbund.

Tillsvidare jobbar han halvtid, med fokus på arbetet i Finland.

– Vi har nio medlemsföreningar och jobbar bland annat med själavård, familjeterapi, barnläger, skriftskola och gruppverksamhet.


Behöver ni missionera? Föds inte barn in i LFF så där ganska naturligt?

– Nej, det håller jag inte med om! Som kristna har vi också en annan uppgift än att föda barn och föra dem till bönehuset. Vi ser oss som medlemmar i den världsvida kristna kyrkan, och missionsbefallningen gäller också oss. Vi satsar på allt från kristna radiosändningar till utlandsmission.


Minns du när du först började tro på Gud? Vad tänker du om Gud?

– Jag har alltid levt i en kristen gemenskap, som barn i bönehuset i Esse, sedan i Åbo i åtta år, sedan i Vasa och nu i Bosund bönehus. Jag studerade till teologimagister i Åbo och ville satsa på LFF och själavård. Att bli prästvigd fanns inte i planerna.

– Under andra studieåret i Åbo blev jag utmanad i min tradition och var trött, på gränsen till utbränd. Då kom tanken: tänk om jag skulle överge tron och gå ut och leva som en vanlig människa, utan Gud. Då skulle mina egna möjligheter och rättigheter få fritt spelrum. Och jag kände hur det skulle betyda mer frihet, men samtidigt skulle all mening vara borta. Det här har hjälpt mig att förstå att om vi lever för vår egen skull så lever vi ett ganska meningslöst liv.


Vilka principer är viktiga för dig?

Ecce homo, se människan. Jag var ett ensamt barn omgiven av många människor. Därför försöker jag alltid se barnen. Men jag har senare lärt mig att vi vuxna har samma behov av att bli sedda, hörda och respekterade, och när vi blir äldre går vi tillbaka till barndomen och behöver samma omedelbara kärlek som barnen.

– Jag är utbildad själavårdsterapeut. Min andra princip är: Den verkliga glädjen finns i att tjäna andra.


Vilken i ordningen är du i syskonskaran och hur har det påverkat dig?

– Jag är den tredje av sju, med två aktiva före mig och två aktiva efter mig. Jag var det snälla barnet som inte krävde något, så jag fick leva väldigt självständigt och ta ansvar för mig själv. Eftersom mina föräldrar måste satsa så mycket på mina syskon hade jag en längtan efter att bli sedd. Så jag har presterat genom skolan och arbetslivet, bränt ut mig och varit deprimerad. Men Gud har gjort under genom själavården. Idag kan jag fortsätta att prestera, men mer göra det för att det är roligt och inspirerande och en del av mig. Men om jag är trött så vilar jag. Jag brukar säga: Nu behöver jag aktiv vila.


Med vilka ord skulle människor som känner dig beskriva dig?

– Jag ringde och kollade: omtänksam, effektiv och humoristisk. När jag frågade efter brister blev jag påmind om att jag har svårt att säga nej och att tillåta mig att bara vara.

Vad önskar du av framtiden?

– Jag önskar jag fick behålla den tro på Jesu försoning jag har idag. Nästa önskemål är att mitt äktenskap ska få fortsätta vara den bästa relation jag har. Vi har varit gifta i sjutton år och aldrig haft det bättre. Sedan önskar jag att min relation till våra barn skulle få fortsätta vara kärleksfull och nådefull, men också full av upptåg och humor. Jag önskar också att Gud ska bevara det barn vi väntar i maj.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54