Böcker hjälper att nå och förstå varandra 

Kolumn.

Att läsa böcker är ett sätt att förstå världen. Äldre texter visar oss dessutom att världen kanske förändrats mindre än vi tror.

26.9.2023 kl. 08:00

Just nu tänker jag på den engelska poeten och prästen John Donne (1572–1631). För fyrahundra år sedan levde han i en tid som liknar det vi upplevt och upplever just nu: Flera ödesdigra sjukdomar drog över landet på Donnes tid, och på kontinenten härjade det trettioåriga kriget. Sent på hösten 1623 insjuknade John Donne själv i en livshotande feber. Under sjukdomstiden skrev han en samling andaktstexter, och hans ord talar om människans behov av sin nästa, om betydelsen av enhet och sammanhållning i världen.

”Ingen människa är en ö, fullkomlig i sig själv”, skriver John Donne i sitt ensamma sjukrum. ”Varje människa är en del av fastlandet, en del av helheten.” Vi kan höra hur Donne saknar sina närmaste omkring sig, en gemenskap, kanske sin församling. Liknelsen om kartan öppnar dessutom ett större sammanhang: ”Om en tuva land sköljs ner i havet, förminskas Europa, såsom om en udde skulle sköljas bort …” Visst talar Donne fortfarande om den enskilda människan, och säkert särskilt om sig själv, men jag kan inte låta bli att höra hur han också tänker på den splittring som kriget river i det Europa som han bara några år tidigare besökt på ett diplomatisk uppdrag. När Donne i sin text sedan återvänder till ord om döden kan man därför läsa en hänvisning såväl till den egna förgängligheten som till förlusten av soldater och civila i ett förödande krig: ”Varje människas död förminskar även mig eftersom jag är en del av mänskligheten. Fråga därför aldrig för vem dödsklockan klämtar: den klämtar för dig.”

John Donnes text har senare resonerat i olika historiska skeden. Slutorden här lånades av den amerikanska författaren Ernest Hemingway (1899–1961) då han skrev om meningslösheten i det spanska inbördeskriget på 1930-talet, ett annat krig på samma kontinent (romanen Klockan klämtar för dig). Och bilden om hur människan inte är en ö fick nyligen skildra mångas sorg och förtret då öriket England genom Brexit beslöt att lämna den europeiska gemenskapen.

Så vandrar litteraturen genom tider och generationer. Trots att John Donnes ord beskriver den verklighet som han levde i för fyrahundra år sedan, kan vi i hans text nu också återspegla vår egen rädsla och oro under pandemin och på grund av det krig som pågår i Europa idag, i vår egen verklighet.

Jag sätter mig gärna ner för mig själv med en bok när höstkvällen mörknar. Men litteraturens främsta funktion är inte att gynna vår ensamhet – efter åren av isolering behöver vi sätt att mötas, inte avskiljas. Böcker ger oss ord att uttrycka och dela våra känslor och upplevelser – så att vi kan nå och förstå varandra.

Maria Salenius är docent och äldre universitetslektor i brittisk litteratur vid Helsingfors universitet och sopran i Matteus kyrkokör.


Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10