Sandra Mellberg jobbar med mat och hållbarhet.

Förändra smått men långsiktigt!

BORGÅ.

Sandra Mellberg är hushållsrådgivare på Marthaförbundet. Hennes råd i ekofastan: Ät enligt säsong, och gör småskaliga men långsiktiga förändringar!

15.3.2023 kl. 16:26

Sandra Mellberg är sakkunnig inom näringslära, hemma från Vasa men bosatt i Helsingfors.

– Jag tror att riktig mat som vi äter tillsammans är lösningen på många av de problem vi ser i samhället i dag, säger hon.

Varför är det bra att äta enligt säsong och hur kan vi göra det?

– Största anledningen till att äta enligt säsong är att vi får använda oss av produkter som smakar bra. Jämför gurka och tomat. Under sommaren är de fulla av smak, medan vi på vintern betalar för vattniga tomater och gurkor som knappt smakar något alls.

– En annan anledning till att äta enligt säsong är priset. Tomater kostar cirka 5 till 7 euro per kilo på vintern medan man kan få tag på tomater till priset av 1 euro per kilo på sommaren. Om man tycker att det är dyrt med grönsaker kan man blicka mot våra inhemska grödor i säsong; vitkål, rödkål, morot och rödbeta har alla ett kilopris på under 2 euro. Kålrot, rova, rotselleri, palsternacka och kinakål innehar ett kilopris på under 5 euro. Dessa grödor innehåller betydligt fler näringsämnen än gurka, tomat och isbergssallat. Dessutom har de ett minimalt klimatavtryck. När vi äter inhemska säsongsvaror minskar transportsträckorna och behovet av förpackningsmaterial. Vi upprätthåller även lokala jordbruk och finländska mattraditioner när vi använder oss av det som växer i landet.

Vad tycker du är att äta lätt?

– Att äta hållbart och hälsosamt. Det betyder fokus på grönsaker, frukt och bär samt rikligt med goda kolhydratkällor, såsom potatis, korn- eller speltgryn eller fullkornspasta. Lätta proteinkällor är baljväxter och inhemsk fisk. Kött och fågel ska också få ingå, men spelar då en biroll istället för huvudrollen.

Har du tips till föräldrar där barnen inte gillar vegetariskt?

– Jag ogillar att tala om mat som vegetarisk och icke-vegetarisk. En måltid är en måltid, vare sig den innehåller kött eller inte (så länge den är någorlunda fullvärdig näringsmässigt). Så mitt första tips är att inte sätta så mycket fokus på att rätten är vegetarisk utan presentera rätten som sådan, exempelvis spenatsoppa eller rödbetsbiff, och skippa namn som vegetarisk lasagne. Mitt andra tips är att laga rätter som barnen vanligtvis tycker om, men byt ut köttet mot ett vegetariskt alternativ eller dryga ut köttmängden med rotfrukter, linser eller bönor. Laga belugalinser istället för malet kött till fredagstacon, eller en pasta bolognese på bondböna istället för kött. Och lyft upp mer traditionella vegetariska rätter såsom ärtsoppa, spenatplättar och potatis-purjolöksoppa.

Hur ska vi tänka för att ekofasta inte ska bli ett stressmoment eller ge samvetskval?

– Jag brukar själv inte fasta, utan försöker istället skapa mig rutiner som är hållbara i längden. Men jag tycker att ekofastan kunde vara ett ypperligt tillfälle att göra en livsstilsförändring som man länge tänkt ta itu med. Det kan vara bara en liten grej, som att börja konsumera mera inhemskt eller ekologiskt, börja äta mer fisk eller byta ut en av veckans kötträtter till en vegetarisk. Det kan också handla om att motstå frestelser som lockar i butiken. Och det kan räcka med att göra det bara en gång. Allt är hemåt.

Kan du ge exempel på när du misslyckats ordentligt med något i köket? Hur tänker du då?

– Jag misslyckas konstant! Det är så jag utvecklas i köket. Otaliga gånger har jag bakat stenhårda surdegsbröd som är oätliga. Senast lyckades jag tillsätta lite för mycket salt i min rätt, men med lite kunskap och kreativitet kan man ofta förvandla ett fullständigt misslyckande till något riktigt gott.

Ditt favoritrecept i vardagen?

– Crème Ninon, grön ärtsoppa. Finns på vår hemsida martha.fi. Det är överraskande gott och väldigt enkelt!

EKOFASTA

  • Den årliga kampanjen Ekofasta genomförs av aktörer inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillsammans med olika samarbetspartner.
  • Fokus ligger på ansvarstagande och måttfullhet i relationen till klimat och miljö.
  • Mer info på: ekofasta.fi


STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52