Hennes julplanering började med att hennes mamma – som älskar mat lika mycket som hon själv – delade en instagram-mapp med härliga rätter de kunde testa i år.
– I år är julafton på en onsdag, så jag säger bara: ingen kommer att jobba måndag och tisdag och alla kommer att sluta tidigt på fredag. På det viset kommer julen tidigt i år. Men det finns mer tid att laga mat!
På julen äter många samma mat som alltid, intill minsta detalj. Hur tänker du om det?
– Jag älskar den mat min familj äter på julen, men vi äter ingen traditionell julmat. Vi äter det vi tycker är gott. Jag hoppas fler skulle tänka så, istället för att laga den där traditionella morotslådan som kanske knappt någon äter av.
– Vi äter ofta skaldjur. Ostron är en trevlig förrätt på julen – det blir inget matsvinn där! Vi har ofta en trevlig, alkoholfri juldrink, en julsallad med sådant som är i säsong och sedan mat som vi kryddar med saffran. Saffransrisotto, till exempel, eller salladsdressing med saffran.
Den finländska julmatstraditionen har inte mer än hundra år på nacken, påpekar hon. Överklassens vardagsmat blev festmat i stugorna, och Marthorna cementerade arvet.
Tänker du att vi kanske kunde fråga oss hur vår festmat ser ut idag?
– Ja, för det som känns skojigt med julmaten för mig är att det är lite lyxigt och fint. Det kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor.
– Vi är en liten familj, bara fyra vuxna och ett barn, och mycket av vår julafton går till att tillreda maten. Om matlagning är din grej: gör hela familjen delaktig i planerandet. Vad tycker barnen är lyxigt eller jättegott?
Har du fler tips på hur man kan tänka om julmaten?
– Det som vi lärt oss under åren är att man kanske inte behöver en huvudrätt, för det är egentligen fiskbordet som är gott. Man ska inte vara för mätt, för då orkar man inte äta något sött och ostar senare på kvällen. Vi har ofta haft en julsallad tillsammans med förrätterna, exempelvis med riven brysselkål, granatäppelkärnor, saffransdressing och inhemska grönsaker i säsong. Och kålrot måste ju inte ätas i lådformat, man kan exempelvis rosta den i ugnen och ha den i sallad.
– Mitt tips är att satsa på få men jättegoda saker. Jag tycker om att köpa ett finare smör. Och man kanske inte behöver fem olika ostar, det räcker med två riktigt goda, som är köpta i en riktig ostaffär.
Hon tänker också: varför inte knytkalas? Måste en stackars, stressad kvinna alltid stå i köket och gråta en skvätt på julafton?
– Och i mellandagarna kan man äta pizza. På den kan man slänga allt från skinkrester till ostrester från ostbrickan.
Hur tänker du om julklappar, konsumtion och svinn?
– Vi försöker ha minimalt med julklappar – bara en till mina föräldrar och en till mig och min pojkvän. Istället ger vi pengar till välgörenhet. En jultradition jag tänker införa i år är att ta min son till ett köpcenter där det finns granar med presentönskemål som går till ett barn i en familj som inte har råd med presenter. Många barn önskar sig saker som är självklara för andra barn. (Joulupuu-keräys, red. anm.)
Vilken är din viktigaste jultradition?
– Granen. Vi bor på 37 kvadrat men vi ska ha en normalstor, riktig gran som sedan står där och doftar och barrar. Mitt viktigaste julpynt är min mormors gamla julbollar av glas. Det är en del av ceremonin att packa upp dem ur servetter som säkert är från 60-talet och lämnar konstiga spår på fingrarna. Men i år när jag har en 1,5-åring vet jag inte om jag vågar ta fram dem.
– Med barn handlar det lite om att hitta sin egen jul. Att sitta ner med sin lilla familj och fråga: vad är viktigt för oss?
