Många församlingar tröga med kollekt via Mobilepay

kollekt.

Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet.

7.3.2023 kl. 18:59

– Det är tydligt och klart att Kyrkostyrelsen rekommenderar att församlingarna använder Mobilepay för att bära upp kollekt. Jag har själv märkt att jag inte haft kontanter med mig och fått sitta och skämmas när kollekthåven närmar sig, men nu har jag tagit Mobilepay i bruk och det fungerar bra, säger Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Även om beskedet kom för ett och ett halvt år sedan och det finns direktiv på kyrkans webbplats för hur församlingarna ska gå tillväga verkar osäkerhet råda.

När Kyrkpressen skickar mejl till alla stiftets församlingar för att reda ut vem som använder Mobilepay för att samla in kollekt kommer svar som ”vi vill, men samfälligheten tillåter det inte” eller ”det är svårt på grund av Kipa” (kyrkans ekonomisystem som Kyrkpressen skrev om i förra numret).

En självständig församling som är nöjd med Mobilepay är Larsmo församling. Kyrkoherde Max-Olav Lassila minns inte att systemet skulle ha varit svårt att införa.

– Vi har insatta lekmän så det var lätt. Vi får ibland in mer kollektpengar med Mobilepay än kontant.

Carina Liljekvist som redovisar kollektpengarna i Larsmo har inte heller tyckt att det är svårt.

– Vi har ett kollektkonto där Mobilepay-kollekten kommer in. Vi har skild kollektkontoredovisning, och där skriver jag vad som kommit in kontant, vad som kommit via Mobilepay och vad som gått i provision till Mobilepay. Jag tycker inte att det är svårt. När man en gång lärt sig systemet funkar det bra.


Hur mycket provision tar Mobilepay?

– Ungefär två procent i provision, en summa som församlingen står för.

– Ifall någon församling funderar på att skaffa Mobilepay får de gärna kontakta mig för råd, säger hon.


Summorna varierar stort

Korsholms kyrkliga samfällighet har inte än använt sig av Mobilepay. Där säger ekonomichef Kari Harju att de är intresserade och
definitivt ska utreda frågan.

– Många i personalen har efterfrågat det.

Enligt Kyrkpressens uppgifter finns det församlingar som fått in så mycket som 1 000 euro i kollekt en söndag enbart via Mobilepay. Mia Bäck, som är kyrkoherde i Åbo, säger att Mobilepay inbringar max 20 procent av kollektsumman, största delen står kontanterna för.

Sirkkaliisa Cavonius som är ekonomidirektör vid samfälligheten i Kyrkslätt säger att inte heller de når upp till stora kollektsummor via Mobilepay.

– Men jag tycker faktiskt Mobilepay är bättre än att hålla på med kontanter. När kollekten kommer i kontanter måste det finnas två personer som räknar kollektsumman, pengarna ska förvaras på ett säkert ställe och sedan måste kyrkvaktmästarna ha ett särskilt kort för att mata in pengarna i en automat. Det tar väldigt mycket tid och den processen har många steg. Mobilepay är mycket lättare, säger hon.

I Kyrkslätts kyrka är Mobilepay-numret fäst på tavlan med psalmnumren och på en pelare i kyrkan.


Hennes kollega Sirpa Saarinen, ekonomisakkunnig vid samfälligheten i Kyrkslätt, håller med.

– Det viktiga är att hålla reda på att summan får inbetalas enbart under pågående gudstjänst, inne i kyrkan.

För tillfället sköts Mobilepay-trafiken också i Kyrkslätt helt utanför kyrkans komplicerade ekonomisystem Kipa.

– Men förstås är vi redo att utveckla och förbättra våra Mobilepay-rutiner i framtiden, säger Saarinen.

Också Kyrkslätts kyrkliga samfällighet har gått in för att betala mellanskillnaden – Mobilepays provision – så att hela den summa en enskild person betalar in via Mobilepay går till söndagens kollektändamål.


Språket ett problem

Ett problem som särskilt kyrkoherdar på Åland uppger som orsaken till att de inte använder Mobilepay är att appen enbart finns på finska eller engelska.

– Vårt kyrkoråd vill hitta en svenskspråkig lösning. Vi jobbar på saken, säger Mari Puska, som är kyrkoherde i Mariehamn.

Samtidigt använder församlingar i väldigt svenska områden exempelvis i Österbotten Mobilepay. Orsaken kan sammanfattas så här, med motiveringar som återkommer från flera kyrkoherdar: Det är enkelt, tryggt och praktiskt, och det behövs eftersom många inte längre använder kontanter.

Flera kyrkoherdar i Västnyland säger att de startat processen och är "nästan där". Många skriver att de "försöker hitta lösningar" eller att samfälligheten bromsar – detta verkar särskilt gälla Helsingfors och Esbo.

Väståbolands svenska församling har gått in för en lösning där Mobilepay används vid stora helger men inte varje söndag.

– Det är lite bökigt att behöva aktivera Mobilepay skilt för fem kyrkor varje helg, så att folk inte betalar in kollekt när de inte ska göra det, säger Saara Maria Roto i Väståboland.

Text: Sofia Torvalds


URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06