”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

Så tar du emot nattvard: Här följer en praktisk nattvards-ABC

OVAN I KYRKAN.

Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC.

11.1.2023 kl. 00:00

I gudstjänsten föregås nattvarden av en nattvardsliturgi. Strax före måltiden brukar man sjunga O Guds lamm – då vet du att stunden är nära.

Sedan brukar prästen säga något i stil med: Bordet är dukat. Då börjar människorna stiga upp från kyrkbänken och gå fram till altaret.

Måste jag komma ihåg något särskilt innan?

De flesta församlingar använder nuförtiden så kallade särkalkar, det vill säga små, individuella nattvardskärl. De finns ofta tydligt framsatta längst framme i kyrkan.

Om du är den som alltid har handväska: det brukar vara tryggt att lämna den i bänken, men om du vill ha den med dig är det inget fel på det.

Får jag hälsa på folk jag känner medan jag köar till nattvarden?

En nickning eller att lågmält byta några ord är helt okej. Många tycker om att stå stilla och fundera en stund innan de går upp till nattvarden, så du får gärna lämna den som ser andäktig ut i fred.

Måste jag niga eller buga innan jag knäböjer vid nattvardsringen?

Många gör det, men det är inget måste. Du kan exempelvis sänka ditt huvud lite om du känner för att uttrycka vördnad inför stunden. Du kan också bara gå rakt fram och knäböja.

Är det okej att hälsa på folk när man knäböjt vid nattvardsringen?

Här kan åsikterna gå isär. För många är det en stund då de inte vill bli hälsade på, andra är helt okej med det. Men eftersom nattvarden är en gemenskap, något vi firar till minne av Jesus sista måltid, så är en diskret nickning inte fel.

Vad händer sedan?

Nattvarden utdelas så att du får nattvardsbrödet, som kallas oblat, allra först, och vinet sedan. En präst kommer fram till dig och säger: ”Kristi kropp, för dig utgiven.” Många har händerna med handflatorna öppna ovanpå varandra när de tar emot nattvarden, men det är också helt okej att bara sträcka fram en hand och ta emot oblaten. Sedan ska du sätta den i din mun – om det inte är så att den församling som ordnar nattvarden inte har särkalkar. I så fall måste du bestämma dig för om du ska dricka ur samma bägare som alla andra eller om du hellre doppar nattvardsbrödet i vinet.

Och vad händer när vinet kommer?

Om du har en särkalk sträcker du fram din lilla bägare (kolla ännu att bägaren säkert är vänd åt rätt håll, en del är formgivna så att man inte är säker på vilkendera ändan som vinet ska hällas i). Prästen eller assistenten säger ”Kristi blod, för dig utgjutet”, häller vin i din bägare och du dricker upp det.

Om församlingen inte använder särkalkar och du inte vill dricka vin ur samma bägare som andra, har du sparat dit bröd och doppar det i nattvardsbägaren.

Måste jag se prästen/assistenten i ögonen när jag tar emot bröd eller vin?

Nej, inte om du inte vill. En del tycker att det känns fint att se prästen i ögonen, för att de känner att prästen förmedlar någonting med sin blick. Andra föredrar att se på sina händer.

Måste jag niga eller buga eller göra korstecken när jag stigit upp?

Om det är så kallad ”kontinuerlig nattvardsgång” hör det till att man lämnar plats för följande efter att man fått nattvard. Då kan du stiga upp i din egen takt. En del böjer på det här stället huvudet, gör ett korstecken, niger eller bugar. Du får göra det som känns bekvämt för dig. En liten nickning är aldrig fel. Om du har en särkalk i din hand kan du föra den till den bricka/plats framme i kyrkan där man placerar använda särkalkar. I en del kyrkor kan man placera den på en hylla under altarringen. Kolla hur de andra gör! Sedan är det bara att söka sig tillbaka till din kyrkbänk.

Om det inte varit kontinuerlig nattvardsgång väntar du tills alla vid altarringen fått nattvard och liturgen (prästen) säger avslutningsorden, stiger sedan upp och nickar/bugar/gör korstecken och går.

Text: Sofia Torvalds


TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06