– En kund frågade en gång om granen klarar sig utomhus. Jag fick vänligt förklara att granar faktiskt trivs bäst utomhus – det är ju deras naturliga miljö.

Biologiläraren tröttnade på att köpa och slänga granar

Julgran.

Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas.

9.12.2024 kl. 19:16

Hur fick du idén till företaget?

– Det började som ett eget behov. Jag tyckte det var så tråkigt att köpa en julgran och sedan slänga bort den, säger Torbjörn Granberg, biologi- och geografilärare i Sibbo och grundare av firman Vuokrapuu.

– Under en period med osäkerhet i jobbet, tänkte jag att jag testar att hyra ut granar. Första året tog jag in tio stycken – de gick genast åt. Nästa år tog jag in fler och plötsligt exploderade efterfrågan. Det ledde till att jag startade företaget mitt under pandemin, i maj 2020.


Hur gamla är granarna?

– De är mellan fem och tio år gamla. Granen sätts i kruka med största delen av sitt rotsystem. På så sätt kan vi lättare plantera granen på nytt. Efter julen håller vi granarna svalt en tid för att de ska återgå till sin vintervila. Därefter sätter vi granarna ut i naturen där de får fortsätta växa till nästa säsong.

– Våra granar är för tillfället högst en och en halv meter höga. Det är en praktisk storlek som gör dem lättare att hantera och transportera. Om granarna skulle bli högre blir både krukorna och själva hanteringen mycket mer komplicerad.


Hur ska granarna skötas för att överleva?

– Det är väldigt enkelt. Granarna kommer i krukor och kan stå både inne och ute. Granen trivs inte så väldigt bra nära en värmekälla, som ett värmeelement eller en öppen spis.

– Vi rekommenderar att ha granen inne i max tre veckor för att den ska klara sig bättre. Efter julen kan man ställa ut den på balkongen eller i trädgården, där den går i vintersömn.

– En kund frågade en gång om granen klarar sig utomhus. Jag fick vänligt förklara att granar faktiskt trivs bäst utomhus – det är ju deras naturliga miljö.



Vad händer med granarna som inte klarar sig?

– Tyvärr klarar sig inte alla granar, men vi ser till att även de granar som inte överlever gör nytta, berättar han.

– Vi använder de som inte överlever till att producera biokol. Det är en form av kollagring som binder koldioxid och kan användas exempelvis i trädgårdsodling. Genom att omvandla dem till kol lagras koldioxiden i en stabil form som kan grävas ner i marken, säger Torbjörn.


Ditt efternamn, Granberg, passar ju väldigt bra.

– Ja, många har till och med ifrågasatt om det är mitt riktiga namn! Men jag tycker bara det är roligt. Det passar ju verkligen bra med verksamheten.


När börjar du pynta inför julen, och hur länge har er familj granen inne?

– Vi brukar ställa ut en gran på terrassen redan någon vecka innan jul. Inne har vi den max till nyår innan vi sätter ut den igen. Det är bäst för granens överlevnad.


Är du en julmänniska?

– Får jag vara ärlig? Inte egentligen – det är kanske årstiden som gör det. Kylan och mörkret kan få mig att gå lite i lås. Och så är det förstås julstressen – allt ståhej kring julen tar bort en del av känslan för mig.

– Men jag gillar ju själva julens budskap.


Vad betyder julen för dig personligen?

– Som kristen är julen otroligt viktig för mig. Ingen jul utan julevangeliet och en bön, det är en tradition jag tagit med mig hemifrån och det är en tradition jag håller fast vid.

Text: Christa Mickelsson


URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06