Maria Mountraki började som konferensassistent för åtta år sedan – sitter nu i ledningen för Kyrkornas världsråd
Maria Mountraki började som konferensassistent för åtta år sedan – sitter nu i ledningen för Kyrkornas världsråd

Maria Mountraki: ”Det är knepigt nu med mina ryska vänner”

ekumenik.

Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd.

11.10.2022 kl. 10:00

Teologen Maria Mountraki, 30, blir en av två finländska delegater i Kyrkornas världsråds centralkommitté. Den andra är den evangelisk-lutherska kyrkans ärkebiskop Tapio Luoma.

Centralkommittén består av 150 delegater som under åtta år framöver för medlemskyrkornas talan.

När börjar jobbet?

– Vi hade redan ett första entimmesmöte i Karlsruhe (vid världsrådets generalförsamling) där vi bland annat valde de 20 delegater som sitter i centralkommitténs mindre styrelse. Vårt nästa möte blir i sommar i Genève. Jag har redan suttit som suppleant i centralkommittén; bis­kop Leo sände mig i somras när vår ordinarie representant inte kunde åka. Så det är bara att fortsätta från det.

Du arbetar inom den evangelisk-lutherska kyrkan, trots att du kommer från ett annat kyrkosamfund?

– Jag höll ett mellanår från studierna 2016 och hamnade på Kyrkostyrelsen som praktikant och blev bekant med gänget där. När jag blev klar som teologie magister 2021 fick jag ett vikariat på den avdelning som sköter ekumeniska frågor. Det är nog ett visst prejudikat … Det finns några andra ortodoxa också som jobbar i huset. Men om jag kan få en fast tjänst vet jag inte.

Är du född ortodox eller har du konverterat i vuxen i ålder?

– Jag är född i Grekland och församlingsaktiv ortodox. Min pappa är från Kreta och min mamma från Finland. Jag flyttade hit när jag var fyra.
Jag sitter i rådet i Helsingfors ortodoxa församling och har representerat kyrkan i Kyrkornas världsråd, i ungdoms- och utrikeskommissionerna.

– Det mest berörande, och svåraste, jag har varit med om var ett besök till Västra Papua.

Du har börjat inom ekumeniken tidigt?

– Ja, jag var medhjälpare som knappt 20-åring i Busan (världsrådets generalförsamling i Sydkorea 2013). Det var där det började.

Vad är den viktigaste input ekumeniken ger från världen utanför Europa?

– Det blir allt tydligare att det vi gör i väst mer och mer påverkar klimatet i världen och att det syns på andra sidan jordklotet. På Fiji kan man visa konkret på hur det såg ut för fem år sedan och hur det ser ut i dag. Så tydliga är förändringarna inte i Finland.

– Det mest berörande, och svåraste, jag har varit med om var ett besök till Västra Papua, som är indonesiskt och slutet för övriga internationella organisationer. Där driver man världens största guldgruva för australiska och kinesiska intressen. Det muslimska Indonesien gör nästan precis vad man vill mot papuanerna, som i huvudsak är kristna. De får inte reparera sina kyrkor och papuanerna blir färre och färre. Det är nästan en rensning.

Kriget i Ukraina har splittrat den ortodoxa världen. Såg ni som ortodoxa kriget komma?

Nej, kriget överraskade nog mig, och att den ryska kyrkan kan vara med i kriget på det här sättet. Jag tror att de snart måste börja svara för sin teologiska ståndpunkt. Om de inte står för fred står de inte heller för den ekumeniska rörelsens värderingar.

Har du vänner ”kvar på den and­ra sidan”?

– Jag har ryska vänner från ekumeniska sammanhang, men det är nog knepigt nu. Det finns saker vi alldeles klart är av olika mening om, och inte kan prata om. De är oroliga för sin utkomst och tar inte gärna ställning.

Vart går din nästa resa?

– Till Kreta, hem … Jag tar först en grupp unga ortodoxa från Uspenskij i Helsingfors och från Lappland plus en ungdomskör dit. Och så stannar jag där själv ett par veckor med familjen.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39