Prästerna Mari Puska (t.v.) och Malena Björkgren vid synodalmötet i Åbo. Biskop Bo-Göran Åstrand talade till 180 präster om folkkyrkan i förändring

Biskopen på prästmöte: Folkkyrkans förändring påskyndades av pandemin

BORGÅ STIFT.

Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen.

29.9.2022 kl. 00:00

– Jag slutade räkna dem till sist. Människor ringde till och med till biskopsgården om hur stunderna av glädje och sorg uteblivit; att inte få vara fulltaliga vid ett dop, eller tillsammans för att ta avsked av till exempel svärfar.

I en översikt över läget i Borgå stift uttryckte biskop Bo-Göran Åstrand hur kyrkan under 2020–22 års coronapandemi har förlorat band via förrättningarna till sina medlemmar. Många trender i folkkyrkan har därmed också tagit sig en snabbare vändning.

Bo-Göran Åstrand talade vid synodalmötet i Åbo som avslutades på onsdagen.

– Kyrkoherdar och kontraktsprostar säger att det numera också krävs medveten kontakt till föräldrar för att påminna om dopets möjlighet. Pandemin har på många håll gjort att den linjen har blivit tunnare, sade han.

Bland andra traditioner nämnde Bo-Göran Åstrand också att begravningar och minnesstunder numera också är mindre till formatet – men ibland också till en lättnad för de anhöriga att slippa en storsamling efter en jordfästning.

Bo-Göran Åstrand säger att en annan förändring efter pandemins stora parentes i samhället är att relationerna mellan kyrkan och skolorna är förändrade, och att det ibland inte längre är självklart att skolan besöker kyrkan, eller tvärtom.

– Ibland kan jag se på en skolrektor och tänka att "oj, om jag hade så där mycket makt!", sade biskopen.

Ny kyrkolag förändrar kyrkans status

Utvecklingen förstärks också av att den nya kyrkolagen är under arbete. Den har sänts tillbaka till kyrkomötet – som sammanträder i samma auditorium i Åbo där synodalmötet var samlat.

Riksdagen har enbart makt att godkänna eller förkasta lagen, men inte ändra i den. Där har lagutskottet frågat om det är rimligt att en modern europeiskt neutral stat ska kunna ge ett religiöst samfund en speciell status, sade biskopen.

"Vi behöver inte som kyrka komma in via bakdörren i vårt samhälle, men vi måste att vi stiger in i ett helt annat rum än enhetskulturens."

– Lagen kom som en bumerang tillbaka till kyrkomötet. Vi måste förstå att vår särställning som kyrka är i förändring. Vi har en särställning framom alla andra kyrkor i landet. Den frågan har väckts och kan inte släckas. Det är inte sagt att en ny generation av politiska beslutsfattare ser sakerna så tidigare generation har sett det, sade Bo-Göran Åstrand inför 180 finlandssvenska präster som deltog i årets synodalmöte.

Till KP säger biskop Bo-Göran Åstrand att det är mest röster ur den nuvarande rödgröna regeringsbasen kring SDP som vill backa i fråga om kyrkans status, medan Centern uppges vara för att kyrkans ställning inte ändras.

Särskilt för att stå i kontakt med unga och skolor anser Bo-Göran Åstrand att kyrkan måste vara mera proaktiv. Under pandemin har kyrkan också mer än någonsin samarbetat med bland annat kommuner och organisationer.

Vara proaktiv och avtala om ordning och reda

– Det finns också tecken på att särskilt unga människor uppfattar kristendomen som något fräscht och intressant. Vi behöver verkligen inte tveka att ta kontakt och höra vad församling och kyrka kan göra och hjälpa till med.

För det finns också klara modeller och avtal om hur samarbetet ska gå till, så att alla parter vet vilka spelregler som gäller när kyrkan är inne och samarbetar med religiöst neutrala organisationer.

– Då blir det tydlighet, ordning och reda på ett sådant sätt att föräldrar inte behöver vara oroliga, eller lärare inte behöver fundera över vad man får göra och inte göra, sade Bo-Göran Åstrand.

BIskop Bo-Göran Åstrand sade inför synodalmötet att det är uppenbart att folkkyrkan är inte i en transformation och en förändring.

– Vi behöver inte (som kyrka) komma in via bakdörren i vårt samhälle, men vi kommer att se att det rum vi stegar in i är ett helt annat rum än enhetskulturens. Där kan vi få upplevelsen och insikten att se att, ja minsann här finns det också andra, sade han.

Synodalmötet som hölls i Åbo är traditionellt en samling vart sjätte år för landets alla präster. Samlingarna hålls stiftsvis. Som utländsk gäst medverkade kyrkosekreterare Cristina Grenholm från Svenska Kyrkan. Vid mötet diskuterades en synodalavhandling skriven av 13 finländska teologer på temat frälsning.

- - -

Fredag kl. 10.45 – förtydligat de politiska partiernas inställning till kyrkolagen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06