Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.
Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.

Hon lever och andas kreativitet

kreativitet.

Vad är kreativitet egentligen? Hur kan det definieras och är alla människor verkligen kreativa? – Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas, säger Edit Koskinen.

17.8.2022 kl. 06:00

Vad är kreativitet och varför är det så viktigt?

– Jag tänker att kreativitet är idéer av olika slag, ett tänkesätt som uttrycks i olika former. Det är en förmåga att tänka utanför boxen och kan användas till exempel för att hitta lösningar eller skapa konst. Kreativitet behövs för att saker ska fortsätta utvecklas, hitta nya former och gå framåt. Genom kreativitet kan vi se och uppleva något nytt.

Är alla människor kreativa?

– Ja, mer eller mindre. Det behöver inte enbart vara en konstnärlig kreativitet, utan kan också handla om hur man bemöter människor, organiserar sitt hem, hanterar ekonomi eller helt enkelt hur man möter livet och vardagen. Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas.
– Jag tänker också att kreativiteten och längtan att få skapa är naturligt nedlagd i människan eftersom den kommer från Gud, skaparen själv. Människan skapar på olika sätt och kanske kreativiteten rentav uttrycker en längtan efter Gud?

Finns det negativa aspekter av kreativitet?

– En negativ aspekt av kreativitet kan vara att den ibland bidrar till jämförelse eller prestationsångest. Jag tror därför det är viktigt att fundera över vilket hjärta som ligger bakom det skapade. Det behövs också ordning, struktur och ramar inom vilka kreativiteten kan få utrymme.
– Grundtanken med kreativitet är god men den kanske kan ha en negativ effekt om den används på fel sätt. Kreativiteten i sig har ingen moral men kan vara ett redskap för att bygga upp eller bryta ner. Det är en bro till förståelse av olika saker.

Hur uttrycker du din kreativitet?

– Det handlar ofta om upplevelser eller känslor som jag vill uttrycka. Det gör jag ofta genom att skriva texter, låtar eller genom att illustrera. Jag jobbar också gärna med händerna, till exempel i form av träslöjd eller handarbete. Jag njuter både av det konstnärliga och av att tänka ut ett behov och sedan skapa en lösning till det.


Edit Koskinen drog en workshop om kreativitet på Humlefestivalen i början av augusti. Foto: Johan Myrskog

Använder du din kreativitet i din roll som lärare?

– Ja. Läraryrket tilltalar mig bland annat just därför att det finns så stora möjligheter att tänka utanför boxen. Då man håller många olika ämnen får man nästan per automatik intryck från många olika håll. Den vägen kan man till exempel ta in musik i språkundervisningen. De lite mer konstnärliga och kreativa ämnena som oftast inte kanske har samma status som de naturvetenskapliga ämnena utvecklar också färdigheter, kanske sådana färdigheter som inte alltid syns men som finns under ytan.

Hurdan är en god lärare?

– En god lärare behöver kunna bemöta människor och se individens behov. En viss empatisk förmåga är en stor fördel. Samtidigt behövs en förmåga att sätta gränser och att leda. Men då det kommer till kritan är människokännedom och att hantera olika slags människor. Läraryrket förutsätter nog en kreativ förmåga att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att det går att få ut kunskapen på olika sätt. Man behöver alltså ha mera än ämneskunskap, man behöver också kunna hitta sätten att förmedla den.

Har du något tips på hur man kan bli mera kreativ?

– För den som jämför sig mycket eller inte upplever sig så kreativ så finns det något befriande med att dela det man skapat med andra. Det föder andra idéer och tar en vidare. Jag vill gärna utmana perfektionismen och uppmuntra till att släppa loss skaparglädjen.

Johan Myrskog


Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

Att laga mat handlar för Birgitta Udd om glädjen att skapa, men också alla tankar som processen väcker hos henne.

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27
Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52