Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning – din skatt läggs om totalt från år 2023

skatt.

Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två.

20.6.2022 kl. 13:41

Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning. Din skatt läggs om totalt från år 2023. I nästa år kan också kyrkoskatten på din skattesedel ha en annan procent än du har vant dig vid – en lägre. Men du kommer i stort sett att betala som förut.

Allt kommer sig av vårdreformen 2023. Finland får vid årsskiftet 21 nya välfärdsområden som ska ta hand om en stor del av det som kommunerna hittills har gjort: vård, socialtjänster och räddningsväsende.

Eftersom de flesta partier har motsatt sig en ny landskapsskatt blir det staten som finansierar välfärdsområdena. Närmare 14 miljarder euro som förut tagits in via kommunalbeskattningen tas nu in via statens beskattning i stället.

Men avdragen har varit olika i kommunens och statens beskattning, vilket i sin tur påverkar hur de kyrkor som får sina intäkter via skattesystemet framöver får intäkter.

Vad du ska betala i kyrkoskatt avgörs nämligen på samma grunder som i kommunalbeskattningen.


Kyrkoskatten blev spelknapp

Två kyrkor, den evangelisk-lutherska och den ortodoxa, har nu plötsligt blivit spelknappar i skatte­formen. När systemet med avdrag förändras skulle det ha lett till att den evangelisk-lutherska kyrkan enligt beräkningar skulle ha tagit in 54 miljoner euro mer av sina medlemmar än tidigare.

Men nu har Finansministeriet under våren 2022 hört av sig och preciserat hur man önskar att kyrkan om möjligt skulle avstå från den ökningen. Riksdagens lagstiftning har nämligen förutsatt att den så kallade sote-reformen inte får innebära att medborgarnas totala skattebörda ökar.

För kyrkan är problematiken inte ny, säger en källa vid Kyrkostyrelsen som KP har talat med. Frågan var aktuell redan när den föregående regeringen under Juha Sipilä (C) kämpade med sin variant av vårdreformen – som aldrig kom i mål.

Sedan sägs man också vara realister inom kyrkan i fråga om det som kan ske om skatterna ökar för finländarna: då finns risken att allt flera väljer att det är kyrkoskatten som ryker, och skriver ut sig.


Rekommenderar sänkt procent i höst

Kyrkostyrelsen har under våren i ett ganska skarpt formulerat rundbrev till församlingar och samfälligheter uppmanat dem att i budget­arbetet i höst sänka kyrkoskatten – i vissa församlingar och samfälligheter med upp till 0,2 procentenheter.

Kyrkoskattens procent är i hela landet i snitt omkring 1,7 procent, i Borgå stift något högre med drygt 1,8.

Trots den rekommenderade sänkningen beräknas kyrkan totalt ändå kunna räkna in ett nytt netto av omkring 18 miljoner euro nya skatteintäkter i nästa år av staten. Det kommer sig av att den beskattningsbara inkomsten hos de åldersgrupper som fortfarande hör till kyrkan ännu under några år kommer att öka snabbare än förlusten som uppstår efter dem som skriver ut sig.

Kyrkostyrelsens brev är ändå bara en rekommendation, och det är också möjligt att församlingar och samfälligheter trotsar den och tar risken att låta bli att justera sin skatt och i stället låta den nya skattebasen bara tröska in mera pengar.


Marginalen på Helsingfors sida

I Helsingfors kommer samfällighetens förvaltningsdirektör Juha Silander inte att föreslå någon sänkning av kyrkskatten.

– Finansministeriet rekommenderar ingen sänkning för Helsingfors del. Då gör inte jag det heller, säger han.

Ministeriets uträkning visar att den matematiska nyttan av reformen för Helsingfors är 0,03 procentenheter. Då kyrkskatten definieras med 0,05 procentenheters noggrannhet rekommenderas en sänkning endast där nyttan är större än så.

– Om vi skulle sänka från en till 0,95 procent skulle vi förlora rätt mycket i förhållande till det vi får nu, säger Silander.

Om skatteinkomsterna år 2023 hålls vid fjolårets nivå (81,6 miljoner euro) innebär det ett tillskott på 2,3 miljoner.

I Karleby har den kyrkliga samfälligheten redan beslutat att sänka kyrkskatten från 1,70 till 1,65 procent nästa år.

– Vi har haft överskott tre eller fyra år i rad. Om den ekonomiska basen är stabil är det varken lönt eller rätt att samla in mera pengar än vad man behöver, säger fullmäktiges ordförande Jukka Paananen i ÖT.

TEXT: Jan-Erik Andelin och Johan Sandberg


begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15

Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05

coronaepidemin. Från och med nästa vecka ska alla gudstjänster i Nyland förrättas i huvudsak utan att församlingsmedlemmar är med i kyrkorummet. 27.11.2020 kl. 18:40

insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59

fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00