Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkans ärkebiskop ser svek mot unga

Svenska kyrkan.

Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén.

2.3.2022 kl. 15:43

Också i Sverige ökar den psykiska ohälsan – inte bara bland unga utan också bland äldre.

– En bidragande orsak till de ungas ohälsa är att de har svårt att ta sig an existentiella frågor, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Här ser hon att samhället och den vuxna generationen misslyckats med att ge de verktyg som barn och unga behöver.

– Därför tror jag att vi som kyrka fortsättningsvis behöver lägga än större vikt vid undervisning och lärande förutom diakoni, gudstjänstfirande, mission och själavård.

Hon ifrågasätter ändå inte lagstiftningen som gäller för skolan i Sverige.

– Men jag ifrågasätter den religionsblindhet och beröringsskräck till religion som präglar mycket av det svenska samhället, inte minst skolväsendet.

Sverige sägs vara ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ärkebiskopen värjer sig ändå mot att se sekulariseringen som en fiende. Hon ser den snarare som en partner som kyrkan behöver förhålla sig till.

– Jag tror inte att Sverige är ens hälften så sekulariserat som det ter sig. Över femtio procent av befolkningen är fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan. Därtill kommer de andra trossamfunden. Men samtidigt finns de som inte ens har fantomsmärtan kvar efter den amputerade tron.

Att det kristna arvet osynliggörs i det offentliga rummet ser hon som ett exempel på hur tron har hänvisats till en privat sfär man inte vill tala om.

– Innerst inne präglar det vi tror på hur vi beter oss i det offentliga rummet. I den bemärkelsen är tron offentlig. Och det ska den vara. I det offentliga rummet möjliggörs också religionskritik. Den behövs också.

Även bilden av det neutrala blir felaktig.

– Om den innebär att du inte kan nämna en religion i skolan utan att också nämna en annan, att du bara kan ta barnen till kyrkan om du också kan ta dem till en moské, riskerar vi att få en form av neutralitet som i slutändan berövar barn och unga beprövade erfarenheter av tro som de behöver för att leva.

I Sverige uppfattas ordet neutralitet som ett positivt ord.

– Men man kan ju också vända på det, att man inte vågar ta ställning.

Ärkebiskopen tycker att Svenska kyrkan på många sätt mår alldeles utmärkt idag. Pandemins utmaningar har bekräftat att kyrkan står för något livsnödvändigt.

– Det fantastiska med kyrkan är att uppdraget alltid är detsamma, att i varje tid gestalta evangeliet i ord och handling. Kyrkans budskap är relevant i sig. Pandemin har visat att människorna har ett stort behov av riter.

Ohållbart med checklista

Kyrkomötet öppnade för vigning av samkönade par 2009. Mer än tillräckligt många präster är idag beredda att viga paren.

– Frågan om präster kan avkrävas ett löfte att de viger samkönade till äktenskap har diskuterats i kyrkans läronämnd. Nämnden kom fram till att ett krav står i konflikt med ansvarsfördelningen i kyrkan. Det är biskopen som står för lämplighets-
bedömningen och det skulle vara ohållbart att kyrkomötet beslöt om en checklista. Var ska man i så fall börja och var ska man sluta? Du måste lova att leva klimatsmart, att du inte röker och så vidare?

I kyrkoordningen finns inskrivet att prästerna inför prästvigningen måste försäkra att de är beredda att samverka med alla prästvidga, oavsett kön.

– Ifall det råder oklarhet på den punkten kan församlingen hamna i ovisshet när det gäller sakramenten. Är det en riktig nattvard eller inte? Det är centralt för den lutherska kyrkan att evangeliet förkunnas rent och att sakramenten handhas rätt. För att skingra de tvivlen kom regeln in i kyrkoordningen. Det är skillnad mellan grundläggande frågor som sakrament och frågor som har med annat att göra. Det betyder ändå inte att diskriminering är tillåtet.

Du är den sjuttionde ärkebiskopen i Svenska kyrkan och första kvinnan. Hur har det präglat dig?

– Jag brukar säga att jag alltid varit kvinna. Det är klart att det varit väldigt spännande på många sätt att få vara första och i många sammanhang enda kvinnan. Samtidigt har det också avslöjat att det fortfarande finns en del patriarkala strukturer kvar. Även i ett så jämställt land som Sverige. Det har jag också fått känna av.

Johan Sandberg


Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00