Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Pandemin lämnar en lång skugga

Åbo.

Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo.

2.2.2022 kl. 11:42

Teemu Hälli leder diakoni- och själavårdsarbetet vid Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet – men han är också samfällighetens beredskapschef.

Beredskapschefens uppgift är att upprätthålla beredskapen inför en möjlig kris, att bakom kulisserna se till att allting är i skick och att församlingsverksamheten fortgår också i ett krisläge.

– Men när vi gjorde upp beredskapsplanerna hade ingen av oss förstås en aning om att vi skulle drabbas av en coronapandemi.

Till hans jobb under pandemitiden har hört att följa med anvisningar från myndigheter, vid behov förhandla med dem och sedan ge instruktioner till församlingarna. Periodvis har det tagit en hel del tid.

– Den senaste månaden har varit intensiv. Alltid när situationen förändras innebär det mer jobb. Lyckligtvis är jag inte ensam, utan får fundera på allt tillsammans med kyrkoherdarna och domkapitlet.

Mållinjen flyttas fram

Det mest krävande under pandemin har varit att det är så svårt att planera framtiden.

– Situationen förändras hela tiden, och mållinjen flyttas framåt. Man ser inte slutet.

Eftersom samfälligheten inte har någon medicinsk expertis följer de helt enkelt myndigheternas anvisningar.

– Det gör vi även om det ibland känns att begränsningarna riktar sig på ett lite märkligt sätt.

När pandemin kom våren 2020 var både myndigheterna och samfälligheten försiktigare än idag, när alla vant sig vid läget.

– Vi överreagerar inte längre och det kommer tydligare instruktioner. Framför allt vill vi ta hand om barnen och de unga.

Ser du ljus i tunneln?

– Jag tänker ju hela tiden på det, men vi har ju väntat på det där ljuset i två år. Så jag har motstridiga känslor kring det där. Jag har gjort upp många exit-tidtabeller och fått slänga dem.

Om sommarens läger vet man ännu inget, men som det ser ut just nu får Åbo svenska församling ordna konfirmandläger på sportlovet.

– Coronapandemin har påverkat allas liv, och allas välmående. De uppgifter vi får om hur människor mår just nu är ganska bekymmersamma. När jag tänker på coronapandemin tänker jag på 90-talets lågkonjunktur och hur långa spår den lämnade. Jag anar att den här pandemin kan ha liknande effekter. Det finns mycket god vilja, och vi försöker hjälpa. Men jag tror vi måste räkna med att det arbetet kommer att ta många år.

Sofia Torvalds


KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28