Heikki Nenonen tycker att församlingar kunde bli bättre på att faktiskt uppmana folk att ge pengar.

Hur ska kyrkan se på pengar?

penninginsamling.

Att som luthersk församling i Finland prata om och be om pengar upplevs ofta som pinsamt och obekvämt. – Jag tror ändå att kyrkan rätt snart behöver lära sig detta, säger Heikki Nenonen.

8.12.2021 kl. 06:00

Heikki Nenonen är kyrkoherde i Haagan seurakunta. Han har tidigare arbetat med medelanskaffning på Kyrkans utlandshjälp och via församlingsarbetet är han nu i andra ändan av tråden, det vill säga att samla in pengar genom kollekt – som ofta går till organisationer som just Kyrkans utlandshjälp.

– Kollektändamålen bestäms till stor del av Kyrkostyrelsen, men församlingarna själva får också välja vilka organisationer de vill understöda. Det betyder att varje församling också stöder ganska olika projekt.

Kollektens symbolvärde viktigt

– Kollekt är en 2000-årig tradition som sträcker sig ända till urkyrkan där församlingen tog hand om de svaga och nödställda i samhället genom att dela ut pengar och mat.

I dagens värld har kollekten närmast ett symbolvärde eftersom den faktiska mängden pengar som samlas in i förhållande till hur mycket pengar människor faktiskt har är liten.

– Men också som symbolvärde är kollekten viktig eftersom den påminner oss om att vi behöver ta hand om de svaga och utsatta och att alla inte har det lika bra som vi. Det är en viktig del av vad kyrkan är.

Nenonen beklagar sig över att kollektsystemet är så omodernt och bara utgör en bråkdel av vad det kunde vara.

– Det är numera ett väldigt ineffektivt system. Det går ut på att man ger de slantar man har i fickan. Men då kontanter sakta men säkert försvinner från samhället, samtidigt som det oftast inte går att betala med kort eller Mobilepay i kyrkorna, finns det inte så mycket man kan göra. Jag hoppas det snabbt moderniseras.

Borde bli bättre på att be om pengar

För församlingarnas del spelar det inte någon roll hur mycket pengar som kommer in men för organisationerna som faktiskt får pengarna spelar det en stor roll.

– För de stora organisationerna är själva kollektens andel en liten men betydande del även om den endast utgör några procent av allt som kommer in. Organisationer som Kyrkans utlandshjälp och Finska Missionssällskapet får också understöd av till exempel Utrikesministeriet och genom testamenten och andra privata donationer. För de små organisationerna kan den utgöra skillnaden på att till exempel kunna ha en anställd eller inte.

Heikki Nenonen tycker att församlingar kunde bli bättre på att faktiskt uppmana folk att ge pengar.

– Att som kyrka i luthersk kontext i Finland be om pengar upplevs som pinsamt och besvärligt. Vi är så vana vid kyrkoskatt. Det kan leda till att församlingar vid stora evenemang som De vackraste julsångerna inte betonar tillräckligt att det faktiskt är fråga om en insamlingskampanj. För dem handlar det ju om att sjunga.

Men Nenonen misstänker att det inom en inte alltför avlägsen framtid också blir nödvändigt för församlingar att bli bekväma med medelanskaffning.

– Man behöver inte skämmas för att be om pengar. I framtiden kan vi vara i en situation där församlingar är helt utan pengar. Därför tror jag det är viktigt att redan nu lära sig av organisationer som är bra på medelanskaffning.

Ska kyrkan ha mycket eller lite?

Hur borde då kyrkan förhålla sig till pengar? Är det bättre att ha mycket eller lite? Heikki Nenonen ser fördelar och nackdelar med båda aspekterna.

– I Finland har vi länge varit i en situation där vi inte behövt tänka på pengar. Det har möjliggjort till exempel anställningar och olika projekt. Samtidigt tror jag pengar lätt skapar en viss lathet och på många håll leder det till en ganska borgerlig kyrka för medelklassen.

Han jämför med en församling han besökt i Uganda där utgångsläget är ett helt annat.

– Inte lobbar jag för att våra församlingar här i Finland ska bli fattiga men ibland undrar jag om inte fattigare församlingar till sitt väsen är närmare urkyrkan och tenderar att fokusera mer på kärnfrågorna än vad vi i vår kyrka gör. Här hos oss blir till exempel gudstjänsten lätt endast en verksamhetsform bland många andra. Samtidigt tar det ganska mycket tid och energi att ständigt behöva samla in pengar.

Johan Myrskog


AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41