Torvald Hjulfors bedömer att en kyrka på föreningsgrund är mest sannolik.
Torvald Hjulfors bedömer att en kyrka på föreningsgrund är mest sannolik.

Rapport öppnar för laestadiansk kyrka

laestadianism.

De laestadianska bönehusföreningarna diskuterar som bäst tre framtidsmodeller av vilka två innebär att rörelsen bildar en egen kyrka.

11.11.2021 kl. 06:00

De tre modellerna innebär att man fortsätter som förr, bildar en kyrka på föreningsbas eller en frikyrka. Modellerna finns i en rapport som en arbetsgrupp utarbetat. Rapporten, som var klar i vår, ligger nu till grund för samtal inom de nio laestadianska bönehusföreningarna.

– Förslaget om att bönehusföreningarna ska utreda sitt medlemskap i den evanglisk-lutherska kyrkan kom från vårt predikant- och prästmöte. Där valdes också de 27 medlemmarna i arbetsgruppen, tre från varje bönehusförening, som har jobbat med frågan, säger Torvald Hjulfors, styrelseordförande för LFF.

Någon egentlig tidtabell för diskussionerna finns inte.

– Coronan har ställt till det. Vi hoppas att vi under vårterminen ska komma vidare med diskussionerna.

Enligt Hjulfors har en del föreningar redan inlett diskussionerna medan andra bara tagit emot rapporten.

– Den här processen kommer att ta många år. Ingen förening har fattat något beslut ännu.

Hjulfors påpekar att alla åsikter finns representerade inom rörelsen, från dem som skulle lämna kyrkan genast om det fanns som alternativ, till dem som aldrig gör det.

– Min personliga bedömning är att det kan bli en kyrka på föreningsbas. Det ger en möjlighet för medlemmarna att lämna den evangelisk-lutherska kyrkan eller stanna kvar i den.

Skillnaden mellan nuläget och en kyrka på föreningsbas är inte så stor, om man inte börjar utse egna pastorer.

– I föreningsmodellen skulle vi bli mera kyrklika genom att själva förvalta mer av sakramenten. Vårt önskemål är ju att vi i samråd med församlingens kyrkoherde får börja med sakramenten i våra bönehus. Den modellen stärker vår identitet som egen kyrka. Det är viktigt för oss.

Enligt Hjulfors kommer man att diskutera detaljerna om förrättningar och eventuella egna präster i en ny arbetsgrupp när man gått in för en modell.

– De besluten fattas inom varje enskild bönehusförening.

Beslutet att lämna kyrkan ska fattas avvarje enskild medlem.

Vad är knäckfrågan, samkönade äktenskap eller kvinnliga präster?

– De är bara symptom på ett skeende som pågått i tiotals år, att man avvikit från Bibeln och bekännelseskrifterna.

Biskopen tror på nulägesmodellen

Biskop Bo-Göran Åstrand är informerad om de tre modellerna som arbetsgruppen utarbetat. Han är glad över att han hållits underrättad om diskussionerna inom rörelsen.

– Fortfarande tror jag mest på nulägesmodellen, även om den innebär utmaningar. Tillträdande kyrkoherden i Pedersöre Mia Anderssén-Löf kommer ju att ge livsutrymme inom de befintliga strukturerna.

Åstrand understöder det så länge församlingen och kyrkoherden är överens.

– Där finns en möjlighet att pröva olika infallsvinklar. Men det förutsätter ju att man samtidigt inte börjat packa kappsäcken. Det behövs ett ömsesidigt förtroende från båda sidor och att man är överens om principerna. Förtroende betyder inte att man är överens i alla frågor, för det blir man inte. Det betyder att man från båda sidor litar på varandra och att det man gör sker öppet och genomtalat.

Går man in för en modell med eget samfund blir det svårare, anser biskopen. Till exempel när det gäller nattvardsfirandet.

– Problemet kan bli vilka pastorer som förrättar nattvarden och varifrån de kommer. Det måste ju i så fall vara rörelsen som viger dem. De kan inte längre vara under kyrkoherdens eller biskopens tillsyn. Det betyder att de måste ha en egen struktur och utbildning för sina pastorer för att få modellerna med egen kyrka att fungera. Man kan inte dela på pastorerna så att de är både och. Går man in för eget pastorsämbete finns det svåra utmaningar och öppna frågor som man ska vara beredd att gå in i på detaljnivå.

Är du orolig för utvecklingen?

– Jag oroar mig för de enskilda medlemmarnas situation inom väckelsen. Jag har tidigare sett vad det innebär att gå ut ur en församling för att försöka bilda eget och det inte lyckas. Kostnaden för de enskilda människorna har varit hög. Om den laestadianska väckelsen går in för något nytt har den ett stort ansvar när det gäller att leda in sina medlemmar i det nya sammanhanget. Samtidigt ser jag också att det kommer att dränera en del av våra församlingar på goda resurser och många engagerade. Det ger mig oro för de människorna.

Organisationen

De flesta laestadianer i Svenskfinland hör till grenen Rauhan Sana.

Högst uppe i organisationen finns nio självständiga bönehusföreningar från Karleby i norr till Helsingfors i söder, de flesta inom Pedersöre prosteri.

Varje förening väljer tre delegater till ett förbundsmöte som beslutar om budget och verksamhetsplan för Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF.

Under förbundsmötet finns LFF:s styrelse, som fått Radio LFF, missionsarbetet, barnlägerverksamheten, skriftskolan och familjearbetet på sin lott.

Predikant- och prästmötet har en rådgivande funktion.

Johan Sandberg


KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00