Sara Razai: ”Det finns något inom oss som triggas av ett tomt blad”

Skolstart.

Hon är läraren som är förälskad både i grundskolans idé och i det goda samtalet.

19.8.2021 kl. 15:17

Sara Razai undervisar elever i årskurs 1–9 i svenska som andraspråk – svenskundervisning för elever med ett annat modersmål än svenska eller finska. Hon har varit lärare i snart tjugo år och nyss upplevt ännu en skolstart.

Vad betyder skolstarten för dig?
– Det finns något inom oss som triggas av ett tomt blad. Fast precis som när man återvänder från semestern beror sinnesstämningen på vilken sommar man haft – ibland är man mera melankolisk eller nostalgisk. Men det tomma bladets uppmaning är ändå stark.

– Jag tror att eleverna upplever nystarten jätteintensivt. Men lika intensivt är fallet efter första skoldagen när man inser att allt inte förändrats. Ett kollektiv förändras aldrig över en sommar. Så är det också i samhället, alla större förändringar är möjliga – men de sker gradvis.

Vad väcker förväntan inför hösten?
– Jag tror att många, både barn, ungdomar och vuxna, just nu har en sorts nyförälskelse i skolan som miljö för att vi varit fråntagna den.

– Det är stort att grundskolan finns och att man inte släppt tanken på att den är allas språngbräda till vad som helst. Jag är konstant förälskad i idén om grundskolan, att den inte är beroende av elevens ekonomiska bakgrund.

Vad är det bästa med att jobba som lärare?
– Jag är också förälskad i det goda samtalet, det är därför jag jobbar i skolan. Jag tycker om att jag i just mitt jobb har möjlighet att jobba så långsiktigt.

För vissa av hennes elever fortsätter stödet i någon form genom hela grundskolan.
– Den språkliga abstraktionsnivån stiger hela tiden genom grundskolan och även om man har ett starkt vardagsspråk kan man sakna ord för mer abstrakta saker.

Hon upplever att det här sättet att jobba passar hennes personlighet.
– Jag är lite sentimental och långsam och vill gärna gå på djupet med saker. Det är jobbigt att säga farväl och låta elever gå vidare, men när eleverna slutar grundskolan brukar de vara så pass mycket unga vuxna att jag brukar vara redo att säga farväl.

Vad är det mest utmanande?
– Det är säkert som med många jobb, att aldrig uppleva att man blir färdig. Jag skulle kunna lägga ner hur mycket tid och energi som helst och ändå uppleva att det behövs mer. Det blir ju så när man jobbar med människor.

Hur hanterar du stressen?
– Hittills har jag upplevt att ju mer minutiös ordning jag försöker ha, desto mera stress bjuder jag in – därför försöker jag hålla vissa saker fria för inspiration. Att vara flexibel är en överlevnadsstrategi – men att flexa leder ju ibland till situationer där andra delar blir lidande, till exempel att mina barn får långa dagar.

Erika Rönngård


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34