– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten.
– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten.

Tika Sevón Liljegren är nykter och bättre vän med sig själv

profilen.

Det var en vän till Tika Sevón Liljegrens familj som förde henne till barnhemmet. Hon blev adopterad och är tacksam för det. Hon har sett hur svårt hennes bror haft det efter sin uppväxt i den nepalesiska by där hon är född.

4.8.2021 kl. 08:00

Tika Sevón Liljegren är sångare och byggnadsmålare, uppvuxen i Ekenäs och född i Nepal.

Hon adopterades av en svensk pappa och finlandssvensk mamma till Sverige. De flyttade till Finland då Tika var fem år.

– Jag adopterades för att båda mina föräldrar omkom. Mamma dog efter förlossningen då hon födde mig, pappa i en översvämning som orsakades av kraftiga monsunregn.

– Jag kan prata väldigt lättsamt om det här för att jag har talat så mycket om det. Jag kan till och med skämta om ämnet ibland – humor är ett sätt att göra vardagen lättare.

Tika träffade sina biologiska släktingar för första gången år 2014. Då deltog hon i ett svenskt tv-program vid namnet Spårlöst, där adopterade personer letar efter sina biologiska familjemedlemmar. Då träffade hon sin bror för första gången.

Många led av alkoholism i hennes hemby. Det var Tikas fasters ex-mans pappa som hade tänkt att hon inte skulle behöva växa upp i byns misär, och förde henne till barnhemmet. Hon är tacksam för det, för hon vet inte hur det annars skulle ha gått med henne. Hennes bror är uppvuxen där, och han har fått en väldigt hård uppväxt i en miljö där alkohol- och drogmissbruk var vanligt.

– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten. När jag festade var det allt eller inget som gällde. Det är jätteskönt att vara nykter. Man får extra dagar när man inte är bakis. Det känns mycket bättre i kropp och själ.


Återförening med brodern och Nepal

Tika visste ingenting om sin bror innan hon deltog i Spårlöst. Hon försökte leta upp sin bror på Facebook, eftersom hon visste sitt nepalesiska namn.

– Jag hittade en man med samma namn men det var inte min bror. Tv-produktionen tog mig till barnhemmet där jag hade bott och till min gamla hemby. Det var fint på sitt sätt, men mycket fattigt. Min bror jobbade utomlands, men han råkade – mirakulöst nog – vara där. Det var säkert tv-produktionen som hade låtit honom flyga dit.

– Det var jättepirrigt då jag träffade honom, men skönt. Vi kramades. Jag tror att han var väldigt nervös, för att han tittade mycket på sin telefon. Hela tiden ville han hålla mig i handen, och jag är ingen hålla-handen-människa, men då tyckte jag det var trevligt.

Hon fick också träffa många andra släktingar och äta god mat. Resan till Nepal hade också en annan fördel. Tika hade tidigare hatat sin näsa, eftersom hon hade jämfört den med finländarnas näsor. Då hade hon tänkt att hennes näsa inte var lik någon annans, tills hon träffade sin kusin som hade precis likadan näsa. Släktingarna sade också att hon var som en kopia av sin mamma.

– Nu bär jag min näsa med stolthet. Det är intressant att det krävs något sådant för att man ska kunna vara nöjd med sig själv.





Bekräftelsens betydelse

Speciellt tre livshändelser har format henne till den hon är. Den första var då hon började sällskapa med sin första pojkvän, och kände att hon blev accepterad för den hon var.

– Dittills hade jag inte känt mig helt bekväm med andra jämnåriga. Min pojkvän och hans kompisar var två år yngre än jag, men de bemötte mig på ett sånt sätt att jag kände mig accepterad för den jag var. Det har jag alltid varit jättetacksam över.

Hennes nästa livsskede kom att bli betydelsefull. Hon började studera musik vid Lärkkulla folkhögskola efter gymnasiet.

– Där upplevde jag också känslan av tillhörighet, att jag dög som mig själv. Där brukar man gå ett år, men jag gick där i tre år, för jag trivdes så bra.

För två år sedan gjorde hon ett beslut som har förändrat hennes liv till det bättre.

– Nästa vändpunkt var när jag blev nykter.

Tror du att alla händelser i livet har en mening?

– Jag tror nog att allting händer av en orsak. Jag tänker också att allting fixar sig. Om det händer tråkiga saker, då händer det. Sånt händer för att man ska bli starkare eller lära sig något av det.

Tika säger att hon inte har en religion i den traditionella bemärkelsen. Men hon ser sina nepalesiska föräldrar som sina spirituella vägledare.

– Jag tänker att de ser ner till mig. Jag har pratstunder med dem och när det har varit krångligt med min bror, så har jag bett att de skulle ta hand om det.


Sång som ambition

Musiken hittade Tika redan i musiklekskolan. Hon började spela violin och sjunga i kör, och så småningom blev sång hennes huvudinstrument. Hon är uppvuxen med klassisk musik, men intresserade sig för pop- och powerballader.

– Ibland sjöng jag i stället för att öva på violinen. Jag testade sjunga som Whitney Houston, Celine Dion och Kelly Clarkson, det var kanske dumt men samtidigt smart att börja med dem. Jag tänkte bara att jag ville vara som de utan att förstå hur ambitiös jag var.

Tika var inte obekant med uppmärksamhet innan sin framgång i tv-musiktävlingen X Factor. Den uppmärksamheten har hon fått på grund av att vara adopterad, och den har mest varit positiv. Hon upplever att hon har haft tur och är tacksam över att hon inte varit med om rasism fler gånger än vad hon kan räkna på ena handens fingrar.

– Det kan bero på att jag har bott i en mindre stad, där alla känner alla.

Varifrån tror du att du får din positivitet och livskraft?

– Jag har alltid varit väldigt positiv och glad. Det är lättare att gå igenom livet när man är glad. Men det betyder inte att jag är glad varje dag.

Då Tika inte ännu var nykter, kunde hon ha dagar när hon inte hade lust att stiga ur sängen.

– De vänner som jag har är äkta vänner. De kanske inte är så hemskt många, men jag vet att de finns där för mig och jag finns där för dem. För länge sedan gjorde valet att umgås med vettiga människor. Det hjälper mig att hålla mig vettig.

Är du snäll mot dig själv?

– Jag tror att jag kräver för lite av mig själv. Jag är snäll med mig själv för att jag vet att jag är en bra människa. Det själsliga är jag snäll mot, men det kroppsliga kan jag vara strängare mot. Vi är alla människor och alltid ska vi peka ut någonting med oss själva. Jag har blivit mer vän med mig själv efter att jag blev nykter.

Text och foto: Maria Ylöstalo


Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34