Julia Huovinen är abiturient.

Lekholmen är ungdomarnas flykt från vardagen

LÄGERLIV.

"Att få spendera en hel vecka ute på en holme med sina bästa vänner gör skribalägren oförglömliga."

9.6.2021 kl. 06:00

Läger på Lekholmen bekräftar att min sommar verkligen har börjat. Utan ett skribaläger på Lekholmen är min sommar ofullständig. Jag satte min fot på Lekholmen, eller Lekis, för första gången sommaren 2017 och blev genast bemött av ett stort gäng jublande hjälpledare. Skriftskollägret marknadsfördes som den allra bästa veckan under hela ens liv – en vecka som inte är lik någon annan upplevelse.

Visst var lägret en unik upplevelse men inte den bästa veckan i mitt liv, så min första instinkt var mild besvikelse. Betydelsen av skribalägret insåg jag först som hjälpledare några år senare. Det som gjorde lägret spännande var inte undervisningen om Jesu liv (som var torrare 2017 än idag) eller morgonandakterna med nattvardsvinet som inte smakade särskilt gott, inte de dagliga städ­turerna eller tidiga väckningarna.

Jag åkte till lägret med inställningen att fullt njuta av lägret hela veckan, eftersom det var vad jag hade hört av äldre bekanta. Det hör till att man är trött och måste umgås med människor som är svåra att samarbeta med, likaså måste man kliva ur sin bekvämlighetszon och uppträda inför en stor publik. Dessutom behöver man lära sig bibelverser utantill. Men allt det spelar en såpass liten roll jämfört med lägrets positiva sidor, att det får en att varje sommar befinna sig på färjan ut till holmen igen.

Mörka vinterdygn tänker jag bland annat på Lekis bastu. Den stora bastun där alla vänner ryms rumpa vid rumpa för att värma upp sig innan doppet i solnedgången. Visst svider det kalla vattnet, men det glöms bort när man skuttar och skrattar ikapp med dagens sista solstrålar. Jag tänker även på Lekis kvällsandakter. Kapellet som är belyst av levande ljus och de stora fönstren genom vilka man ser hur skymningen kryper över holmen.

Det är stämningen på lägret som gör att jag återvänder år efter år. Att få spendera en hel vecka ute på en holme med sina bästa vänner gör skribalägren oförglömliga – det är höjdpunkten. För att dubbelkolla att sommaren verkligen har anlänt får jag nog bege mig till Lekis ännu flera somrar.

Julia Huovinen är abiturient.

Julia Huovinen


hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05