En sångskatt som är värd att ge vidare

korsholm.

De sjunger psalmer på musiklektionerna – och ibland på skolgården. Helsingby skola i Korsholm har varit med i Psalmedaljeskoj från starten.

11.5.2021 kl. 11:30

– Det hör ju till skolan att vi ska förmedla bitar av vårt kulturarv och den här sångskatten som finns i våra psalmböcker är det verkligen värdefullt att ge vidare, säger lärare Christina Hammarström.

Treorna och fyrorna i Helsingby har nu klarat av alla tre nivåer i Psalmedaljeskoj, från brons till guld, och kan stolt visa upp sina pinsprydda psalmboksfodral.

I årskurs 1–2 syr eleverna personliga psalmboksfodral, ett bra ställe att samla pins. foto: Christina Hammarström


– Bronspinset fick vi i ettan, den här tror jag i tvåan och den här fick vi i år, säger Elis Williamsson och pekar på sina pins.

– Så nu kan ni trettio psalmer, konstaterar Susanne Westerlund, kyrkomusiker i Korsholms svenska församling. Och hur många utantill?

Fyra, svarar Elis och klasskompisarna Sara Tikkala och Linnéa Fochsell först. Nej, sex stycken blir det ju.


De brukar öva på musiklektionerna.

– Ett par psalmer i början på varje musiktimme brukar vi starta med, säger Christina Hammarström. Och det brukar de fortsätta med i femman–sexan fast de redan fått alla pins.

En del klasser gillar att sjunga mer än andra.

– Det här är en grupp som verkligen är sånglärkor. Om jag råkar ha någon information i början av lektionen sitter de bara och hoppar otåligt: kan vi börja sjunga nu?

Psalmerna kan betyda något också för dem som inte nödvändigtvis gillar att sjunga. Hon har märkt att när de utforskar texten så finns där mycket levnadsvisdom för alla åldrar.

– När vi diskuterar innehåll så kan det komma jättefina tankar.

Det har också hänt att hennes telefon någon eftermiddag plingat till med ett meddelande: ”Vilka psalmer sjöng vi idag på musiktimmen?” då någon kommit på att de vill sjunga en favoritpsalm hemma men inte kommer ihåg vilken det var.

Linnéa, Sara och Elis minns också att de varit i kyrkan och sjungit psalmer. Vart tredje år bjuder församlingen in alla skolor att komma till kyrkan och sjunga psalmer från Psalmedaljeskoj.

Susanne och kollegan Ann-Christine Nordqvist-Källström är glada över samarbetet med skolan. De ser att det är värdefullt för barnen som lärt sig psalmerna, om de kommer med i en barnkör, när de kommer till kyrkan på ett dop eller en begravning, och senare i skriftskolan. Psalmsången kan bygga vi-anda och föra samman generationer.

Vilka är era favoritpsalmer?

– Min favorit är Bevara Gud vårt fosterland, säger Sara Tikkala.

– 939, säger Elis Williamsson – det är den engelska psalmen Glory to the Father.

– Hosianna, säger Linnéa Fochsell.

Sara berättar att hon också lärt sig psalmer på finska.

– När jag gick i ettan brukade jag sjunga för min farmor de som jag lärde mig.

– Hon valde en av mina favoritpsalmer att hon ville att den skulle sjungas på hennes begravning, Jumalan kämmenellä (sv. Trygg är varenda fågel).

Christina har märkt att eleverna är i en bra ålder att lära sig, många kan snabbt texterna utantill till betydligt fler än två psalmer. Hon frågar Elis och Linnéa hur många av de trettio psalmerna de kan utantill.

– Många, säger Elis.

– Alla, jag behöver inte psalmboken, säger Linnéa.

Christina säger att Måne och sol är tacksam att börja med i årskurs ett, samtidigt som de pratar om skapelsen på religionstimmarna.

– Den är lätt att lära sig och den är trallvänlig. Den sjunger de i taxin och den sjunger de när de gungar på skolgården.

Andra är knepigare, till exempel Blott en dag som är utantillpsalm på guldnivån. Den kunde de kanske inte riktigt flytande när det var dags att visa upp sina kunskaper för kantorn Susanne.

– Det var den där tredje versen som var så svår, berättar Elis.

Så där hade de en liten hemlighet.

– Man skulle sjunga starkt där i slutet.

– Vi kom överens om att vi klämmer i riktigt bra i slutet, så ifall hon tycker vi sjungit lite otydligt där i början av versen så förlåter hon oss, säger Christina.

Diamantpins nästa!

När Helsingbyeleverna klarat av guldnivån kom de med ett önskemål: att det skulle komma en till nivå och ett till pins.

– Vad var det för pins ni ville ha? frågar Susanne.

– Diamantpins! svarar de i kör.

De har till och med skissat på en design. Så Susanne kontaktade Pia Bengts som är stiftssekreterare för musik och har varit på möte och nu avslöjar hon överraskningen: det är på gång! Diamantpinset är under produktion.

Nyheten möts med applåder och Linnéa, Sara och Elis och lärare Christina planerar hur de ska berätta den för resten av klassen.

Susanne och Ann-Christine berättar att de ska utarbeta en lista med förslag på vilka psalmer som kunde höra till diamantnivån.

– Ni får också vara med, Christina och klassen, fundera och se om det är någon speciell psalm som ni skulle vilja jobba med, säger Susanne.

Det som är klart är att en av dem kommer vara Glory to the Father, den enda engelskspråkiga psalmen i psalmboken.

– Och den kan vi redan utantill! säger Christina.

Emelie Wikblad


KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42