Församlingsfaddern kommer som en medmänniska som vill familjen väl. Det kan leda till långvariga vänskapsband.
– Som församlingsfadder förbinder man sig att besöka barnet i samband med dopdagen tills barnet fyllt fyra och att be för familjen, säger Bernice Haglund-Wikström, församlingsfadder men också ledare för familjeverksamheten i församlingen i Jakobstads svenska församling.
För tillfället har församlingen knappt femtio aktiva faddrar. Men det är inte tillräckligt. Det råder en brist på församlingsfaddrar och familjer står på väntelistan för att få en.
– Behovet är stort och vi tar emot hur många församlingsfaddrar som helst. De flesta är kvinnor, men vi har också en manlig fadder. Det finns inget som säger att inte män skulle vara lika lämpade. Faddern är en helt vanligt människa som tycker om att besöka andra och som tycker om barn.
Tanken är att faddern ska vara en länk mellan församlingen och familjen. De berättar om församlingens verksamhet för barnen, om olika klubbar och om gudstjänst med små och stora.
– Det som är roligt med att vara församlingsfadder är att man träffar människor man annars inte skulle komma i kontakt med. Folk är trevliga, det är ett trevligt uppdrag och man kommer i ett trevligt ärende. Man får följa barnen och se hur de utvecklas, säger Haglund-Wikström.
Nina Vikman har varit fadder i tjugo år. Hur många fadderbarn hon haft under tiden har hon tappat räkningen på.
– Nu har jag två familjer kvar och tänker avsluta så småningom med ålderns rätt. Jag upplever att jag är väntad när jag kommer på besök. Ibland har föräldrarna och barnen bakat något tillsammans. Under besöket brukar jag gå igenom materialet jag har med mig och så leker vi. Jag brukar leka mycket.
Under pandemin har hembesöken varit begränsade. I stället har man hållit kontakt via telefon eller så har man träffats ute i en lekpark.
Tanya Östman har varit fadder i tre år och har fyra fadderbarn.
– Församlingen ska ju vara för alla och det är svårt att ha något för bebisar. Det är församlingsfaddern perfekt för. Man är från början en länk mellan församlingen och familjen. Från början känner man sig trygg och välkommen, säger hon.
Varför blev du församlingsfadder?
– Jag jobbade tidigare i dagklubbben och då var Bernice min chef. När hon berättade vad det handlade om tyckte jag det lät roligt. Alla församlingsfaddrar jag talat med har tyckt detsamma. Det är ett viktigt arbete.
Under normala förhållande träffas faddrarna månatligen för gemenskap och utbildning.
– De träffarna brukar jag se jag fram emot. De ger en guldkant på tillvaron. Man får alltid en kram och så diskuterar vi något aktuellt över en kaffekopp, säger Vikman.
Bernice Haglund-Wikström uppmanar dem som är intresserade av att vara församlingsfadder ta kontakt med henne, kontaktuppgifterna finns på jakobstadssvenskaforsamling.fi
