Bernice Haglund-Wikström, Nina Vikman och Tanya Östman är församlingsfaddrar i Jakobstad. Haglund-Wikström är fadder åt Leo Östman, sex månader.

Fler församlingsfaddrar på önskelistan

jakobstad.

Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs.

14.4.2021 kl. 10:08

Församlingsfaddern kommer som en medmänniska som vill familjen väl. Det kan leda till långvariga vänskapsband.

– Som församlingsfadder förbinder man sig att besöka barnet i samband med dopdagen tills barnet fyllt fyra och att be för familjen, säger Bernice Haglund-Wikström, församlingsfadder men också ledare för familjeverksamheten i församlingen i Jakobstads svenska församling.

För tillfället har församlingen knappt femtio aktiva faddrar. Men det är inte tillräckligt. Det råder en brist på församlingsfaddrar och familjer står på väntelistan för att få en.

– Behovet är stort och vi tar emot hur många församlingsfaddrar som helst. De flesta är kvinnor, men vi har också en manlig fadder. Det finns inget som säger att inte män skulle vara lika lämpade. Faddern är en helt vanligt människa som tycker om att besöka andra och som tycker om barn.

Tanken är att faddern ska vara en länk mellan församlingen och familjen. De berättar om församlingens verksamhet för barnen, om olika klubbar och om gudstjänst med små och stora.

– Det som är roligt med att vara församlingsfadder är att man träffar människor man annars inte skulle komma i kontakt med. Folk är trevliga, det är ett trevligt uppdrag och man kommer i ett trevligt ärende. Man får följa barnen och se hur de utvecklas, säger Haglund-Wikström.

Nina Vikman har varit fadder i tjugo år. Hur många fadderbarn hon haft under tiden har hon tappat räkningen på.

– Nu har jag två familjer kvar och tänker avsluta så småningom med ålderns rätt. Jag upplever att jag är väntad när jag kommer på besök. Ibland har föräldrarna och barnen bakat något tillsammans. Under besöket brukar jag gå igenom materialet jag har med mig och så leker vi. Jag brukar leka mycket.

Under pandemin har hembesöken varit begränsade. I stället har man hållit kontakt via telefon eller så har man träffats ute i en lekpark.

Tanya Östman har varit fadder i tre år och har fyra fadderbarn.

– Församlingen ska ju vara för alla och det är svårt att ha något för bebisar. Det är församlingsfaddern perfekt för. Man är från början en länk mellan församlingen och familjen. Från början känner man sig trygg och välkommen, säger hon.

Varför blev du församlingsfadder?

– Jag jobbade tidigare i dagklubbben och då var Bernice min chef. När hon berättade vad det handlade om tyckte jag det lät roligt. Alla församlingsfaddrar jag talat med har tyckt detsamma. Det är ett viktigt arbete.

Under normala förhållande träffas faddrarna månatligen för gemenskap och utbildning.

– De träffarna brukar jag se jag fram emot. De ger en guldkant på tillvaron. Man får alltid en kram och så diskuterar vi något aktuellt över en kaffekopp, säger Vikman.

Bernice Haglund-Wikström uppmanar dem som är intresserade av att vara församlingsfadder ta kontakt med henne, kontaktuppgifterna finns på jakobstadssvenskaforsamling.fi

Johan Sandberg


syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06