Många av påskens traditioner tänker vi kanske att har funnits i alla tider – men hur gamla är de egentligen?

Kristinestad.

Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram.

31.3.2021 kl. 14:01

Många av påskens traditioner tänker vi kanske att har funnits i alla tider. Men hur gamla är de egentligen? Ofta rätt nya, visar det sig.

– Vad man åt under påsken var länge helt beroende av samhällsklass och vad man hade råd med, säger etnologen Annina Ylikoski.

De kokta äggen som vi idag kopplar ihop med påsken hittade man tidigare enbart i högre samhällsklasser.

– Bondebefolkningen åt inte kokta ägg, utan det var något som användes i matlagningen.

Högreståndshemmens traditioner vandrade ofta vidare till allmogen. Påskklassikern memma däremot är en folklig rätt, som fanns på borden redan på medeltiden.

– Till en början var memman ingenting som hörde enbart till påsken, utan den åts också vid andra tider. Ännu på 1800-talet fanns det olika slags varianter. Memman kunde vara smaksatt med lite allt möjligt, som lingon eller potatis. Det fanns också en blodmemma som påminde om palt.

Liksom julens traditioner har många påskseder sitt ursprung i Tyskland. Till Svenskfinland har de kommit via Sverige, bland annat genom påskkorten.

– Jenny Nyström, som ritade mycket jultomtar, ritade också påskkort med kycklingar, ägg och harar, påpekar Annina Ylikoski.

På 1930-talet formulerade också Martharörelsen tankar om vad som var lämpligt påskpynt.

– Det skulle inte vara för ytligt och ogenomtänkt, inte för mycket karneval! Videkvistar var lämpligt, och ägg i olika former.

Påskhäxorna har en koppling till äldre folktro. Någon gång på 1800-talet börjar unga flickor klä ut sig till häxor och gå runt på påsklördagen. Häxorna uppfattas då som ofarliga och snälla, medan de tidigare setts som något skrämmande.

– Det sker en slags transformation. Seden med påskhäxorna kommer först till städerna, och till landsbygden sprider den sig först efter inbördeskriget.

Unika folkdräkter

Annina Ylikoski har ett särskilt intresse för folkdräkter. Dräktskicket i Sydösterbotten är unikt, konstaterar hon.

– Dräktskicket i Lappfjärd och Tjöck var väldigt strukturerat och levde kvar ovanligt länge. Dräkterna som vi idag tänker på som folkdräkter användes ungefär fram till andra världskriget.


Folkdräktsparad på spelmansstämman i Kristinestad 2019. Annina Ylikoski längst till höger. FOTO: PRIVAT



Mest påfallande var bruket i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Vid den tiden vaknade också intresset för vår folkkultur, helt i linje med det som hände i Europa i övrigt. När en sångkör från Tjöck uppträdde på den finlandssvenska sångfesten i Helsingfors 1907, klädda i likadana röda dräkter, väckte det därför stor entusiasm.

– Reaktionen var: ”Här har vi hittat Finlands Dalarna!”, berättar Annina Ylikoski roat.

Den röda dräkten, som är mest känd idag, var festdräkten. Det fanns också andra färger: grön, mörkblå eller svart. Utstyrseln ändrade enligt kyrkoåret på ett tydligt sätt.

– På ”mörksondagan”, mörka söndagar, passade det sig inte att visa sig i den röda dräkten. Då skulle man ha en annan färg.

De mörka söndagarna uppfattades som mer allvarsamma. Till dem räknades söndagarna i advent och fastan, långfredagen, böndagarna och bönsöndagen.

De mörka dräkterna användes också om man hade sorg.

– Om man hade en djup personlig sorg, till exempel om ens make eller en förälder dog, användes den svarta dräkten i ett halvår. Sedan fick man bryta av och ha den blå eller den gröna.

Men om det gällde mer avlägsen släkt, såsom kusiner, användes den blå eller gröna dräkten genast. Sorgetiden varade i ett år. Om man blev bjuden på fest under den tiden användes den gröna dräkten.

Till folkdräkten hör den karakteristiska öramössan med fyra öglor uppe på huvudet.

– Den ansågs också som lite för vild för att ha i kyrkan! I stället skulle man ha en huvudduk.

Text: Pian Wistbacka


KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes inför familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

skam. För Camilla Hellberg blev en teaterföreställning ett sätt att undersöka och förmedla hur skammen efter ett trauma kan se ut. – Jag vill visa hur skammen sipprar in på alla livsområden, men att det finns en väg ut. 14.10.2025 kl. 13:38

Äktenskap. Det finns en koppling mellan sex och bön. Gräset kanske faktiskt är grönare på andra sidan. Det finaste i vårt liv kan vi inte kontrollera. Bland annat så tänker Emma Audas om äktenskapet. 13.10.2025 kl. 13:21

musik. Marcus Granfors magnum opus föddes ur en separation – som landade i ett äktenskap. Han är en rektor från Vasa, men också frontfigur för The Heartbeat Band. Ett band som spridit vackert vemod sedan 2013. 9.10.2025 kl. 11:44

ledarskap. Som direktör vid en marknadsföringsbyrå gick Niklas Anderssons liv på höga varv. Sedan kom coronapandemin. Sedan frågade hans mopedgrabb därhemma om inte de skulle gå på Alphakurs tillsammans. 7.10.2025 kl. 15:58

diakoner. Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand vigde igår nya medarbetare till kyrkans tjänst. 6.10.2025 kl. 11:41

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00