Hilkka Nygård binder risuristi för barnen

pedersöre.

Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris.

31.3.2021 kl. 09:50



Korset som pryder första sidan på Kyrkpressens påsknummer är Hilkka Nygårds verk. Hon kallar det risuristi och då vi inte hittar någon lika bra svensk benämning för det, så vi kör på finska. Det är ju också hennes modersmål.

– Jag brukar göra kransar som hobby och att binda risuristi har blivit en del av mina påsktraditioner. Sedan jag gick i pension har jag fortsatt med traditionen och så länge det var möjligt att ordna påskvandringar vid kyrkhemmet i Bennäs har jag haft ett kors där.

På grund av coronaläget blir det ingen påskvandring i år. Men hon har bundit ett kors ändå.

– I skolan gick vi igenom hela Stilla veckan och vad varje dag betyder också enligt folktraditionen. Nu är det begränsat vad man kan undervisa ur Bibeln i skolorna. Men jag får berätta för de sex barnbarnen vad påsken och julen är. Vår generation får en allt viktigare uppgift att föra den kristna tron vidare i hemmen.

Vad berättar du för dem om risuristi?
– Jag berättar att jag har det här korset för att det är påsk och då minns vi att Jesus blev korstfäst, att han dog och uppstod. Vi behöver inte vara rädda för döden.

Numera ger hon korset vatten, vilket gör att det så småningom börjar grönska.

– Jag brukar ha en solros på korset, men jag hittade ingen i år. Men rosen duger lika bra för den syftar på Kristus. Det finns ju psalmen Det är en ros utsprungen, en julpsalm med fina ord.

Cirkeln mitt i korset symboliserar törnekronan som Jesus bar.

Gud finns på bottnen

Hilkka Nygård är från Kokemäki, där hon kom till tro som ung i församlingen. Hon kom till Vasa som lärarvikarie, och där träffade hon Henry från Åvist. 1979 flyttade de till Bennäs i Pedersöre och tre år senare fick hon jobb som lärare i den nystartade tvåspråkiga skolan i Edsevö. Där jobbade hon i 30 år före pensioneringen.

– I Kokemäki var svenska språket förknippat med herrgårdarna. Jag visste inte ens om att det fanns en plats som svenska Österbotten, där det bor vanligt folk. Men jag har litat på att Gud lett mig hit. Det hjälpte att anpassa mig till den nya miljön. Språket, speciellt dialekten, var jobbig till en början.

I slutet på nittiotalet insjuknade hon i en depression och var sjukskriven en hösttermin.

– Jag upplevde bara helvetet. Jag var på bottnen och tänkte att det inte finns någon Gud. Men jag visste ju att folk bad för mig och innerst inne visste jag också att Gud fanns. Jag förstår att de som saknar tro kan ta livet av sig.

Än i dag blir hon rörd av att berätta om det.

– Tunnejälki jää, säger hon, det lämnar ett spår i känslorna. Men tanken på att hamna där igen skrämmer mig inte längre, för jag vet att Jesus är där. När jag kom upp, märkte jag att Gud hade varit med mig varje minut och sekund. Om det blir mörkare får jag hålla fast vid Psaltaren 21.

Vad gjorde att du kom upp?
– Tiden, jag fick medicin och terapi. Jag hade en jättebra terapeut. Det var en stor sak för mig när jag upptäckte att jag orkade ta mig till arbetet. Gud gav kraft till varje hjärtslag.

Johan Sandberg


Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00