Torolf Back, Anna-Lena Lamminpää och Berit Holmlund är frivilliga i soppkokande för Gemensamt Ansvar.
Torolf Back, Anna-Lena Lamminpää och Berit Holmlund är frivilliga i soppkokande för Gemensamt Ansvar.

Jordbrukaren som blev diakon – Torolf Back: ”Alla behöver bli sedda”

Kristinestad.

Torolf Back har ett hjärta för dem som behöver stöd och vill uppmuntra människor att göra saker tillsammans.



19.3.2021 kl. 16:10

– En av de viktigaste uppgifterna i en församling är att ta hand om dem som behöver extra stöd eller har det sämre ställt på olika sätt, säger Torolf Back.

– På många sätt tycker jag att diakonin speglas i alla uppgifter vi har i församlingen.

Torolf Back har varit aktiv som förtroendevald i församlingen sedan tjugoårsåldern. Som bäst är han ordförande både i diakonidirektionen i Kristinestads svenska församling och i styrelsen för Jonnsborg lägergård. Han är glad över att kunna engagera sig där han känner sig mest hemma – i diakonin och barnverksamheten.

– Livet har format en. Om jag har möjlighet att lägga till något av min syn så är det här de två områden jag känner varmast för i församlingen.


Jordbrukaren som blev diakon

Efter avslutad jordbruksskola tog Torolf Back över jordbruket i Liden i Tjöck 1985.

– Då tänkte jag att jag skulle arbeta som jordbrukare tills jag blev pensionär.

Så blev det inte. En sjukdom gjorde att han måste tänka om, och 2005 stod han inför valet mellan sjukpensionering eller omskolning. Han valde det senare. Under tre år pendlade han till Lärkkulla i Karis för att utbilda sig till socionom och diakon. Sin sista praktikperiod gjorde han på Vänstugan Primula i Kristinestad. Efter studierna hoppade han in som timanställd på vänstugan, och 2008 blev han vald till verksamhetsledare.

– Det viktigaste i en sådan här verksamhet är att man får vara delaktig. Också den som tidvis mår dåligt ska inte behöva vara på sidan om, utan ska få leva i samhället på samma villkor som alla andra.

Även om han inte jobbar som diakon i en församling tycker han att hans arbete på många sätt påminner om församlingens diakoni.

– Arbetsgivaren är en annan men målet och värderingarna är desamma! Man jobbar för sin nästa, för att hon ska bli sedd och få en plats. Man vill det bästa för den som man möter. Man är en medvandrare.


Talkoarbete och gemenskap

I församlingens diakoniarbete tycker Torolf Back att det är bra att gamla traditioner kombineras med nya verksamhetsformer. Han uppskattar allt det talkoarbete som görs.

– Ofta är det många frivilliga som är involverade. Vem som helst som är intresserad att hjälpa till kan vara med. För någon vecka sedan kokade vi t.ex. 150–160 liter klimp- och köttsoppa till förmån för Gemensamt Ansvar.

Också infobladen om Gemensamt Ansvar delades ut på talko i hela kommunen.

– Det går att göra saker och ting tillsammans. På det sättet sparar man både pengar och resurser.

När världen krymper

Asylmottagningen och de asylsökande har kommit många i församlingen nära på ett särskilt sätt, säger Torolf Back. Det ger perspektiv.

– Vi har fått så mycket gott i svenska församlingen via dem. Världen krymper och kommer närmare. Man ser hur bedrövligt det kan vara på många håll i världen.

Många är engagerade i verksamheten.

– Asylsökande är ofta i behov av stöd i olika skeden. Det kan vara något konkret som att gå ut och gå tillsammans. Man kan vara en medmänniska, en vän.

I pandemitider slår Torolf Back ett slag för att vi ska se alla dem som är ensamma.

– Just nu är diakoni i allra högsta grad att man ringer till varandra!

Text: Pian Wistbacka


Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15