Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

"Om vi bara ser på Sverige går vi vilse"

religionsundervisning.

– Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor.

16.3.2021 kl. 09:53

– I skolan rör vi oss mellan risken att osynliggöra minoritetsbarn, eller utsätta dem för andlig kränkning och kulturell appropriering, säger Milena Parland.

Hon har jobbat med religionsdialog sedan 2009 och som bäst doktorerar hon i religionsvetenskap i Åbo, närmare bestämt om religiösa minoriteter i skolan.

– Religionens betydelse ökar och också medvetenheten om minoriteters rättigheter, säger hon.

Det finns mycket forskning på finskt håll och internationellt om minoritetsreligioner i skolan.

– Men forskningen finns inte i samma utsträckning på svenska, vilket kan vara en nackdel för Åland.

I Sverige har man ett kunskapsämne i religion för alla. Vid sidan av det finns religiösa friskolor.

– Svenska elever kan symboler, termer och fester. Men det har visat sig att de har svårt att komma ihåg till vilken religion de hör.

Hon lyfter fram forskning som visar att invandrar­elever i Sverige inte känner sig hemma i religionsundervisningen, att ateismen är för stark.

– Var fjärde kristen elev kände att de blivit kränkta i skolan av läraren.

– Om vi tittar hemskt mycket på Sverige i det här kan vi gå vilse.

I Finland visar forskning däremot att barn i minoritetsreligioner uppskattar undervisningen i sin egen religion. Men det finns jobb kvar att göra.

– Visualiseras religioner i skolan lika, eller syns bara den dominerande traditionens fester som julen, medan ramadan och ortodox påsk göms?

Lärare är kulturtolkar

Vem som har makten är en viktig fråga, anser Parland.

– Är läraren och rektorn från den dominerande gruppen? Ska majoritetslärare undervisa i alla religioner?

Likabehandling uppnås då minoriteterna är med och bereder och bestämmer.

– Skolans kontakt till lärare i minoritetsreligioner är viktig också med tanke på integrationen. Lärare är kulturtolkar och hjälper till i frågor kring barnens vardag och familjer.

Läs mer:

https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/59268-religion-ska-inte-kunna-valjas-bort-i-grun-dskolan.html

Ulrika Hansson


Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43