Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne Hyötys studio.

Fyra vänner tolkar Lina Sandell: "Hennes texter är som en del av folksjälen"

skiva.

Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare.

29.10.2020 kl. 16:31

Det var en tanke David Forsblom burit på i flera år: ett musikprojekt med Lina Sandells verk som röd tråd.

– Hennes texter har levt från generation till generation och blivit översatta till olika språk – de är som en del av folksjälen.

Carolina Wilhelmina (Lina) Berg f. Sandell (1832–1903) tar troligen hem titeln som Sveriges mest kända sångförfattarinna. Hon var poet, författare och har skrivit texter till välkända psalmer som: ”Tryggare kan ingen vara”, ”Bred dina vida vingar” och ”Blott en dag”. Till exempel i evangeliska rörelsens sångbok Sionsharpan står Sandell för närmare en fjärdedel av alla texter.

– Texterna står sig väl än i dag även om det är över hundra år sedan de är skrivna, säger Mathias Forsblom. I sitt arbete som lärare ser han nästa generation lära sig hennes psalmer.

Lina Forsblom säger att Sandells sånger representerar en musikstil hon själv tyckt om att sjunga.

– Man kan göra ett litet eget stuk på dem, men ändå bevara själva sången.

De mest älskade sångerna sitter djupt rotade, så det gäller att gå varsamt fram.

– Vår strävan har varit att behandla sångerna ömt och respektfullt, och samtidigt låta våra egna musikaliska idéer komma till uttryck, säger David som är gitarristen i deras band.

”Fyra vänner” är en beskrivning, bandet har inget regelrätt namn.

– Vi har känt varandra så gott som hela livet, säger Jonathan Stenlund som spelar bas och sjunger på skivan. Åtminstone ni tre, tillägger han.

Syskonen Forsblom är uppväxta i Esse, men finns nu på olika håll: David Forsblom i Vasa, Mathias i Purmo och Lina i Uppsala. Till familjen hör ännu en äldre bror – ”men han får inte vara med här” skämtar de.

– Även om vi syskon musicerat i alla tider så har vi, i alla fall i vuxen ålder, inte spelat tillsammans så här, säger Mathias som sitter bakom trummorna.

För Lina Forsblom har sången alltid varit huvudinstrumentet, även om hon provat på andra genom åren.

– Jag är väl lillasyster i bandet också, på något sätt, säger hon.

De är inte först ut med att tolka Lina Sandell och har också hämtat inspiration från olika tidigare projekt. En del sånger var självskrivna på skivan, andra är mer okända – någon av dem är tonsatta i modern tid.

Mathias säger att det var roligt att upptäcka för honom helt nya sånger – varav en del blev nya favoriter. Ett exempel som både han och Lina lyfter fram – för den vackra melodin och en text som känns relevant också idag – är ”Lat meg ikkje freden misse”, som de hittade på en norsk skiva. När originaltexten inte stod att finna gjorde de en egen översättning till svenska.

– Det är viktigt att texterna ska komma fram. Sången är i centrum och instrumenten skapar en atmosfär runtomkring, säger Jonathan Stenlund.

Sin tolkning beskriver de som lågmäld och avskalad. Målet ett sound som passar in i en gammal träkyrka.

– Många gånger har vi övat här hemma hos mig i vårt vardagsrum med sovande barn i rummen intill. Det är en hel del stämsång, soft och sparsmakat, beskriver Mathias.

Lina Sandells sånger har en folklig prägel. Det djupa möter det enkla och ger utrymme för både simpla och mer utarbetade arrangemang. På skivan medverkar också körsångare från Wasa Gospel och violinisten Johanna Wargh.

Under inspelningen bandade de in gitarr, bas och trummor ”live”.

– Vi strävade efter att så som vi låter på skivan, det ska vi kunna återskapa live, säger Mathias.

Att ha en bandmedlem i Sverige var något av en utmaning för inspelningen. Men sångerskan Lina kunde anlände till ett band som spelat ihop sig.

– Det var tre väldigt intensiva dagar, men väldigt roligt, säger hon.

Nu hoppas de på att releasekonserterna de ville ge kan bli av till våren. Då vill de inte bara ge liv åt sångerna, utan även bjuda på en liten inblick i berättelsen om Lina Sandells liv.

Emelie Wikblad



betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08