Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.
Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

Religion ska inte kunna väljas bort i grundskolan

religionsundervisning.

Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål.

16.3.2021 kl. 09:46

Sune Alén är mycket nöjd över att det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap kommer att stå på schemat i åländska skolor från hösten. Alla ska delta i ämnet, oberoende av samfund och åskådning (se KP 5/2021).

Alén är pensionerad lärare i religion och livsåskådning. Han började sitt yrkesverksamma liv som utbildad ungdomsledare inom församlingen. Han har också trettio år bakom sig som fackligt aktiv i Lärarförbundet.

– Grundskolan är en skola för alla, då ska vi inte ha ett ämne man kan välja bort för att i stället ha livsåskådning. Religion är ett otroligt viktigt ämne i dagens värld, med individualism, fanatism och konspirationsteorier.

– Om man ska tillägna sig religionsämnet utifrån konfession ser jag inte ämnet som vetenskapligt längre. Det är vårdnadshavarens uppgift att stå för den delen, inte skolans. Jag är lite kategorisk, men det viktiga för mig i det här är att det blir likvärdigt.

Det nya ämnet kommer inte att bestå av en jämn fördelning mellan alla världsreligioner och åskådningar.

– Vi kan inte blunda för att vi har en tusenårig kristen tradition på Åland och en femhundraårig luthersk tradition. Vi måste belysa situationen som den ser ut och kan inte undgå att kristendomen kommer att vara mer synlig kvantitativt.

Kan gemensamt bli ojämlikt?

På Åland har kommunerna inte erbjudit undervisning i minoritetsreligioner, som på fastlandet, och det skulle inte heller vara realistiskt med Ålands befolkningsunderlag, anser Alén. Han ser två vägar att gå.

– Ett likvärdigt ämne för alla, eller så släpper man det löst så alla får undervisning i sin egen religion, men då kan vi stryka det från skolschemat. Och då är vi tillbaka där kyrkan var för länge sedan, då man vakade över att det skulle bli så som kyrkan ansåg var bäst.

Det fanns divergerande åsikter i arbetsgruppen som tog fram förslaget till det nya ämnet.

– Men vi var rörande eniga om att vi inte vill ha många olika läroplaner för ett ämne.

En del elever från minoritetsreligioner vittnar om att de känt sig missförstådda eller som försvarare av den egna religionen när de deltagit i skolans religionsundervisning.

Hur ska ni undvika det i det nya ämnet?

– Det är en väldigt viktig fråga, och det är viktigt hur man som lärare lägger fram ämnet. Man bör vara medveten om vem man har i sin grupp, precis som man vet vilka inlärningssvårigheter vissa elever har.

– Det här fenomenet kan också hänföras till andra skolämnen. När olika politiska partier kommer upp sitter kanske en elev i klassen som har en politiskt aktiv förälder med extrema åsikter om invandrare. Den eleven måste behandlas med samma respekt som alla andra.

Om man ser till Finlands diskrimineringslag så nämns vissa diskrimineringsgrunder såsom kön, språk och religion, på det viset kunde man hävda att religion inte är helt likställt med till exempel geografi.

– Jag ser det inte alls på det sättet. Diskriminering betyder att man utsätts för påtryckning eller nedvärderande handling på grund av exempelvis hudfärg eller övertygelse. I konfessionslös undervisning ska det inte få förekomma. Jag ser det som mer diskriminerande att en person inte ska få den här kunskapen för att han eller hon tillhör en annan grupp.

– Jag är fullt medveten om att religion är en stark del av identiteten, men det är också andra saker vi tror på, som inte kan hänföras till religion.

Alén håller med om att undervisningen i religion på Åland också hittills i praktiken varit konfessionslös. Och han är inte oroad över de ökade kraven på lärarnas kompetens eller huruvida deras egen åskådning påverkar undervisningen.

– Vi har en synnerligen kompetent och behörig lärarkår. Lärarna är skyldiga att följa läroplanen, de har inte rätt att framhålla det de tycker är viktigt eller mindre viktigt.

– Det finns också läromedel, och vi måste satsa på fortbildning och att stöda varandra så det blir dialog och interaktion.

Representanter från minoritetsreligioner har inte varit remissinstans för lagförslaget om det nya skolämnet.

– Men engagera kan man göra också i efterhand, bjuda in personer från minoritetsreligioner till skolan och besöka olika samfund.

Läs mer:
https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/59270-om-vi-bara-ser-pa-sverige-gar-vi-vilse.html

Ulrika Hansson


På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00