Vide föddes i förtid, och efter Olivers sjukdom var Sandra Holmgård och hennes man inställda på att det skulle gå dåligt – de hade ju varit med om en hel del. Men Vide växer och mår bra idag.

Sandra Holmgård: "Skrivandet blev ett sorgearbete"

familjeliv.

Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård.

28.10.2020 kl. 10:00

Sandra Holmgård är en av de nya bloggarna på Andetag-bloggen. Hon kommer att skriva om familjeliv i sorg och glädje, om prematurvardag och om sorgen efter Oliver.

I januari miste Sandra och Nicklas Holmgård sin son Oliver som var svårt sjuk i INCL, en obotlig sjukdom som bryter ner kroppens funktioner. Oliver dog ganska plötsligt efter ett år som varit relativt lugnt.

– Jag hade börjat jobba på hösten. Oliver mådde så pass bra då att det var möjligt för mig att jobba några dagar i veckan.

I januari försämrades Olivers tillstånd hastigt.

– Det gick på en helg, vi blev så chockade när han dog. Vi hade varit oroliga i flera års tid och allt hade kretsat kring sjukdomslivet. Det hade varit en massa sjukvårdspersonal som kom och gick hemma hos oss, men plötsligt var det bara vi två. Vi hade bara en massa tid och blev riktigt trötta.

"Jag har velat visa att allting inte bara var hemskt och jag har också velat skapa en förståelse för hur det var."


– Jag skrev mycket på mitt instagramkonto under tiden när Oliver var sjuk, det var lite som en dagbok för mig.

Skrivandet blev ett sorgearbete, samtidigt har det känts viktigt att dela Olivers berättelse.

– Vi vill prata om hans liv. Jag har velat visa att allting inte bara var hemskt och jag har också velat skapa en förståelse för hur det var.

– Det ökar förståelsen för andra när man öppnar upp och pratar om saker som är jobbiga. Jag tror att det är väldigt få människor som har liv där allt bara går som man tänkt.

Tröstande att dela erfarenheter

Att kunna dela med sig av tankar och erfarenheter och få kontakt med andra är en drivkraft för hennes bloggande. Hon träffar också regelbundet en grupp andra mammor som mist sina barn och säger att det varit tröstande att ta del av andras erfarenheter.

"Vi vågade inte tro att det kan gå bra."


– Samma dag som Oliver fick sin diagnos och våra liv rasade ihop fick jag ett telefonsamtal från en bekant som förlorat ett barn till samma sjukdom. Hon sa: ”Jag vet hur du känner nu, men det här är den värsta dagen.” Det gjorde ingenting bättre, men jag kunde tänka att allt inte kommer att falla ihop.

Alla bloggtexter kommer inte att handla om Oliver och sorgen efter honom. Sandra Holmgård kommer också att skriva om prematurtiden och om graviditeten med Vide.

– Det kommer nog lite lättsammare saker också. Det har varit ganska tunga saker i mina första inlägg.

Foto: Nicklas Holmgård

Under Sandras graviditet med Vide kände hon och hennes man en viss oro även om de fått veta med 96 procents säkerhet att Vide inte bär på sjukdomen INCL. Graviditeten var problematisk, och Vide föddes i förtid den 25 maj. Då vägde han 1380 gram.

– Egentligen mådde han väldigt bra enligt omständigheterna, men vi var så inställda på att det skulle gå dåligt, för vi har ju varit med om en del. Vi vågade inte riktigt tro att det kan gå bra, fast vårdpersonalen sa att han växer som han ska.

Nu har Vide blivit fyra månader och väger fem kilo.

Andetag-bloggen

  • Sandra Holmgård, Susanna Nygård och Louise Häggström är nya bloggare på Andetag.
  • Bloggen är en del av kyrkans webbarbete och administreras av Kyrkan i Helsingfors.
  • andetag.blogg.hbl.fi
Erika Rönngård



KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28