Hans Snellman är pensionerad polisöverkommissarie från Karleby med förtroendeuppdrag inom evangelisk-lutherska kyrkan.
Hans Snellman är pensionerad polisöverkommissarie från Karleby med förtroendeuppdrag inom evangelisk-lutherska kyrkan.

Insändare: Hans Snellman

debatt.

Läs insändaren i sin helhet här.

1.3.2024 kl. 14:06

Öppenhet och delaktighet:

Den utredning som har gjorts är omfattande och behovet av diskussioner är förståeligt mot bakgrunden av strömningar och förändringar i samhället och inom kyrkan den senaste tiden. Det positiva är att konstruktiva diskussioner förts med stiftets ledning i ärendet.

I korthet har utredningen vissa brister. Den saknar bland annat en omfattande konsekvensbedömning och barnkonsekvensanalys och medlemmarna har inte gjorts delaktiga, hörts eller informerats under utredningens andra skede, som pågick i ett och ett halvt år. Det har i sig försvårat medlemmars möjlighet att förutse negativa konsekvenser av eventuella beslut man tar som individ, eller som förening.

Det att ett antal personer har utträtt ur kyrkan på grund av sin övertygelse berättigar inte till beslut på föreningsnivå som leder till stora konsekvenser för bönhusföreningar, medlemmar och kyrkans lokalförsamlingar. Det är ett faktum att medlemmarna har skilda åsikter i vissa lärofrågor.

Konsekvenser för individen, bönehusen och kyrkan:

Det finns en uppenbar risk att om utredningens alternativ på sikt skulle verkställas, så leder det till ett utträde ur den flera hundra år gamla tillhörigheten med den evangelisklutherska kyrkan (EVL).

Utredningens alternativ 1 med regelbundna nattvardsmässor i bönehusen, dop och konfirmation som särlösningar innebär att en stark tradition bryts och man isolerar sig från EVL och andra kristnas gemenskap.

Det är socialt sett skadligt både för barn, ungdom som äldre och innebär att toleransen och förståelsen för medmänniskorna blir lidande.

”Utredningen har redan fört med sig oro och många är rådvilla.”

Alternativ 2 med föreningsbaserade församlingar innebär att ta avstånd från folkkyrkotanken som i allra högsta grad hör till vår tradition och kultur. Man utesluter sig från kyrkans gemenskap både till det yttre och till trons gemenskap.

De två alternativen som presenterats i rapporten avviker från nuläget och innebär båda steg bort från gemenskapen i kyrkan, i riktning mot en löst organiserad frikyrka.

Ifall alternativen genomförs medför de allvarliga konsekvenser både för individer, föreningar och kyrka. Förändringarna är så allvarliga att de skapar splittring.

Utredningen har redan fört med sig oro och många är rådvilla. Medlemmar i samma familj och släkt kan lätt hamna på olika sidor. Om någon träder ut ur kyrkan så mister denne de för bönhusfolket viktiga rättigheterna att till exempel bli fadder till barn som döps i EVL eller att inneha andliga tjänster i folkkyrkans församlingar.

Möjligheter framför hot; väckelserörelsens positiva bidrag i kyrkan:

Det är av största dignitet att bönhusföreningarnas medlemmar fortsatt också är medlemmar i EVL.

Med god vilja når man po- sitiva lösningar för samarbete kring olika verksamhetsformer. Inkludera hellre än exkludera.

Det vore ytterst viktigt att uppmana teologistuderande att prästviga sig och att uppmuntra ungdomar att söka sig till övriga andliga tjänster och befattningar inom kyrkan.

Det är förvånande att rapporten utgår från en lösning där man konstaterar att vissa samarbetsformer med EVL kan komma att upphöra, samtidigt som man är rädd för att misskrediteras av folkkyrkan.

Hela projektet kan tolkas så att man vill vänja medlemmarna vid kyrkliga förrättningar i bönehusen för att senare helt avstå från förrättningarna i kyrkans regi.

Rörelsens inomkyrkliga missionsarbete och samarbete äventyras i rapporten.

Folkkyrkans församlingar erbjuder en mångsidig och ekonomiskt subventionerad verksamhet för sina medlemmar. för barn, ungdomar och familjer samt diakonal hjälp. Bönehusen har knappast resurser för samma verksamheter.

Samverkan med det omgivande samhället undergrävs också ifall man lämnar folkkyrkan. Det kommer knappast att finnas förtroende för en sådan rörelse och dess verksamhet.

Min förhoppning är att bönhusföreningarna fortsätter sin inomkyrkliga verksamhet såsom tidigare, i bästa samarbete med den evangelisk-lutherska kyrkan

Skribenten än kyrkofullmäktig i Karleby samfällighet och stiftsfullmäktig i Borgå stift

Hans Snellman


Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59