Sune Häggblom har ett förråd fullt med grejer som väntar på att åka vidare till Lettland.

Han hjälper de fattigaste på lettiska landsbygden

jomala.

I Lettland är landsbygden utarmad och de fattigaste familjerna har det svårt. Dit vill Sune Häggblom åka med varor som ålänningar donerat.

3.3.2021 kl. 16:20

Sedan slutet av 90-talet har Sune Häggblom engagerat sig i att koordinera och köra hjälpsändningar till Baltikum.

– Det började med att en bekant dam, vars föräldrar kom från en by väster om Riga, bad mig hjälpa till att få grejer till sin hemby.

Först var det främst den byn som hjälpsändningarna riktades till, senare blev de flera. Mest handlar det om kläder, men också om till exempel madrasser och sängkläder.

– Det är kallt i Lettland om vintrarna och golven är dragiga. Så vi har bett om att få täcken, lakan, handdukar och mattor.

Han har samlat ett gäng som åkt till Lettland ungefär fyra gånger om året. Senast, när coronaepidemin redan var ett faktum, tog Sune Häggblom själv flyget. Varorna fraktades av en chaufför som kommit med varor från Lettland till Åland, och sedan mot en liten ersättning fyllde bilen med grejerna som skulle till Lettland och körde dem dit.

– I Lettland såg sedan jag och mina lokala hjälpredor till att varorna kom till rätt ställen.

Maiga Minzonnoka, Aija Zägmae och Valdis Strods hör till de lokala som är speciellt hjälpsamma, berättar Häggblom.

När han reste hade Häggblom med sig två stora resväskor med sådant som folk stickat på Åland – bland annat en handstickad filt.

– Vi kom till en niobarnsfamilj, och mamman virade täcket runt sig. En av familjens flickor kröp också under och tittade fram. Jag önskar att jag kunnat ge varje barn en egen filt! säger han.

Under åren har han träffat många familjer och lärt känna människor i många små avkrokar av Lettland.

– Det är ute på landet som de allra fattigaste familjerna bor.

Vad är det som gjort att du orkat hålla på med det här så länge?

– Det har jag funderat på många gånger! Jag tänker att vi har det så bra här på Åland att vi kan ägna lite tid åt andra. Många letter kommer hit och jobbar, riktiga yrkesmän. Men byarna blir tomma. Där finns bara pensionärer och alkoholister kvar. Landsbygden blir utarmad och de familjer som stannar kvar har det svårt.

Ett annat projekt som ligger honom särskilt varmt om hjärtat är en familj som behövde ett nytt tak till sitt hus.

– De klagade inte på taket, men vi såg ju att det läckte.

Han lyckades få takplåt som donation, och på sommaren blev taket reparerat av ett lokalt byggföretag.

– Familjen fick ett nytt tak till jul!

Sofia Torvalds


syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06