Jussi Meriluoto (till höger) värnar om den informella kontakten till församlingsmedlemmarna, här en pratstund med Janne Gröning

Biokemisten som blev kaplan i Iniö

Väståboland.

Jussi Meriluoto forskar i blågröna alger. Men han är också kaplanen som sköter prästuppgifter, umgås med folk i byn, och tömmer musfällor i kyrkan. – Det här är ett konkret samhälle, säger han.

25.11.2020 kl. 15:21

År 1981 började Jussi Meriluoto studera vid Åbo Akademi och blev biokemist. Han fördjupade sig i blågröna alger och deras gifter.

– Det är ett typiskt skärgårdstema, konstaterar han.

Skärgården blev sedermera också hans arbetsplats, men då som kaplan.

– Jag hade som pojke ett visst intresse för att jobba i kyrkan.

Barndomsdrömmen blev sann efter studier i teologi vid sidan av jobbet som forskare vid Åbo Akademi. Han är deltidsanställd t.f. kaplan och vistas torsdag till söndag i Iniö församling, som har kring 150 medlemmar. Resten av veckan är han forskare vid Åbo Akademi.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

– Till den konkreta verksamheten hör förstås gudstjänster och förrättningar. Men jag tycker det är viktigt med informell kontakt så jag rör mig ute i byn och pratar med folk. Jag vill vara en medvandrare i vardagen. Och så hör det till prästens rutiner att be för sin församling, det upplever jag som en seriös uppgift.

Som den enda kyrkligt anställda som regelbundet vistas i Iniö utför han också diverse vaktmästaruppgifter.

– När jag nu senast anlände till Iniö på kvällen 21.40 så var det första jag gjorde att söka mig till kyrkan där jag tömde musfällorna.

Utan frivilliga krafter skulle församlingen ha svårt att klara sig.

– Jag vill tacka församlingsmedlemmarna. De frivilliga insatserna är jätteviktiga för en liten ort. Det kan gälla musikinsatser, dekorering av kyrkan, textläsning, gravgrävande, klockringning, informationsgång, att öppna kyrkan för turister eller talko på kyrkogården. Det här kunde vara en modell för kyrkan i övriga landet när resurserna minskar.

Praktisk inställning

I Iniö finns en praktisk inställning som han uppskattar.

– Det är till exempel anhöriga och släktingar som gräver gravar med spadar. En grävmaskin skulle inte få plats på vår kyrkogård.

– Förhållandet till döden är naturligt här. Döden ses som något konkret som hör till. Den inställningen tror jag gäller skärgården i största allmänhet. Och man är också van vid att döden kan komma plötsligt i form av olyckor, när till exempel isarna inte bär.

Under nästa år ska kyrkan i Iniö renoveras.

– Golvet lider av en fuktskada så det måste bytas ut. Uppvärmningssystemet är el, så vi letar efter ett hållbarare alternativ. Och så finns all anledning att förbättra tillgängligheten till kyrkan med ramper för rullstolar och rullatorer.

Gudstjänster och förrättningar måste då ordnas i församlingshemmet och prästgården.

– Och kanske delvis utomhus sommartid.

Inför det nya kyrkoåret har Jussi Meriluoto en önskan som ligger överst.

– Att vi skulle få fler barn till Iniö. Det är ett ständigt förbönsämne att det ska bli fler barnfamiljer här som håller skärgården levande.

En gång i månaden kommer barn- och ungdomsarbetsledare Mari Nurmi ut och ordnar församlingens klubb för skolbarnen. Just nu finns det sjutton barn i skolan, inklusive förskolan.

– Varje barn tar jag som en stor gåva och ett bönesvar. Barnen är församlingens ögonsten.

Ulrika Hansson



KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28