Församlingar, föreningar och kommunens representanter samlades för att planera årets julhjälp i Malax.
Församlingar, föreningar och kommunens representanter samlades för att planera årets julhjälp i Malax.

Många händer bidrar till en god jul

malax.

Viljan att ge någon annan en guldkant till julen är stor. I Malax samlas ett brett nätverk för att se till att hjälpen når så många som möjligt.

28.10.2020 kl. 16:31

Julhjälpen är en lång tradition som samlar många hjälpande händer. Gåvorna som delas ut kan bestå av en matkasse, ett presentkort, ett bio- eller restaurangbesök. Församlingarnas diakoni och Malax kommun samarbetar med organisationer och föreningar inom tredje sektorn.

– Tillsammans tänker vi att vi når längre, säger Anne Bjurbäck som är diakon i Malax församling.

Hon och familjearbetare Annika Svevar håller i trådarna, samlar och koordinerar de hjälpande händerna. Inför höstens planeringsmöte gick inbjudan ut till olika aktörer: från Psykosociala föreningen till Marthaföreningar till frikyrkoförsamlingar. Den sammanbindande faktorn är viljan att hjälpa dem som är i behov inför julen.

– Vi har uppmärksammat en utmaning: många vill ge till barnfamiljerna, berättar Annika Svevar.

Tanken att familjerna ska ha mat och barnen få julklappar är fin, men det har resulterat i att samma familjer kunnat få julgåvor från flera olika organisationer.

– Det är därför vi har bjudit in alla. Nu vill vi distribuera matväskorna på ett annat sätt. Till barnfamiljer men också till ensamstående, unga vuxna, pensionärer som inte har så stor pension. Vi vill täcka ett större område och göra en bättre utdelning.

– Jag brukar säga: vem som helst kan bli i behov av hjälp, säger Anne Bjurbäck.

Familjearbetare Annika Svevar, diakon Anne Bjurbäck samt Heddy Norrgård som är diakoniarbetare i Petalax och Bergö.


Förra året
var det över hundra hushåll i kommunen som fick julhjälp.

– Jag tror att vi kommer ha fler hushåll i år, säger Annika Svevar.

Coronapandemin har påverkat människors livssituation och skapat en ny grupp som är i behov av hjälp. En del har förlorat jobbet eller blivit permitterade och familjer som tidigare inte haft ekonomiska problem befinner sig plötsligt i en helt ny situation.

Hjälpen hittar fram på olika sätt. Tillsammans har de som jobbar i församlingen och kommunen en ganska heltäckande bild av behoven. Frågan brukar också gå ut till daghem och skolor.

Men visst kan det också vara en utmaning att nå alla de människor som kanske skulle behöva hjälp.

– Det finns en skam eller rädsla kopplad till att ta emot hjälp, säger Annika Svevar.

Anne Bjurbäck konstaterar att det är viktigt att respektera människors integritet, och inte truga hjälpen på någon som tackar nej.

Den som vill bidra till hjälpen kan göra det på olika sätt. Nytt för i år är en småskalig penninginsamling som pågår från mitten av oktober till årsskiftet. Men det är också möjligt att ge matvaror.

– Ifjol var det personer som på sin gata eller väg gjorde upprop på Facebook och utmanade varandra i gårdsgruppen, berättar Annika Svevar.

De föreningar som är med bestämmer själva hur de samlar in gåvor. Marthor och andra frivilliga brukar sticka sockor och vantar, medan Lions valt att skaffa presentkort på kläder.

– Mittemellanmarthorna i Malax har köpt julklappar till barnen. Vi har fått önska från barnskyddets sida, säger Annika Svevar.

Allas engagemang gläder. Det skulle kännas tungt att dra det här lasset själva, konstaterar de.

Julhjälpen 2020

Företag, föreningar eller privatpersoner kan donera en valbar summa till Julhjälpens konto:
Julhjälpen i Malax-Petalax-Bergö FI22 5670 7320 0350 44

Insamlingstillståndet i kraft: 15.10–31.12.2020

Om du känner någon som behöver julhjälp i år kan du kontakta:
Annika Svevar, 050 53 81 060
Anne Bjurbäck, 050 33 81 059

Emelie Wikblad



32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15
– För kortare resor ska Svenska kyrkan vara restriktiv med flygandet, tycker biskop Fredrik Modéus. 

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46