Johanna Granlund är församlingssekreterare i Petalax och Bergö församlingar.

Ska jag faktiskt rensa bort jobbiga människor ur mitt liv?

Kolumn.

Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras.

16.9.2020 kl. 09:32

Ett ord jag tycker genuint illa om är ”energitjuv”. Jag tror inte att Marie Kondo har myntat det, men precis som hon uppmanar till att rensa hemmet från alla prylar som inte ger glädje så stöter jag då och då på uppmaningar om att också rensa bort människor som mest bara är jobbiga ur mitt liv.

Det är viktigt att kunna skydda sig själv genom att bryta sig loss från verkligt destruktiva relationer, men ofta verkar det i energitjuvssammanhang handla minst lika mycket om att undvika allt som stör, gnager i samvetet och tvingar mig att anstränga mig.

Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras.

"Ofta verkar det i energitjuvssammanhang handla minst lika mycket om att undvika allt som stör, gnager i samvetet och tvingar mig att anstränga mig."


Som kristen ställs jag i stället
inför en radikalt annorlunda uppmaning. ”Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv”, sade en man vi menar oss följa. Många asketer har levt med målet att tömma sig på allt eget och i stället låta Gud stråla fram i allt de gjort. Det är svårt, provocerande, bjärt kontrasterande mot individualismen. Jag klarar det inte och försöker ärligt talat knappt, men jag tycker om perspektivet som det ger.

I Bönens trädgård ber Martin Lönnebo läsaren rikta blicken mot Jesus: ”Se på ögonen, källor utan botten, de som sett och förstått allt.”

De som sett och förstått alla svikna och utstötta, alla intill döden utmattade, alla med frusna hjärtan och alla som aldrig fått någon chans, alla klagande, sörjande, sönderslitna, bittra och elaka.

Nästa rad lyder: ”Se på handen, den högra starka, upplyft till välsignelse.” Det står inte: ”Se på handen, den högra starka, pekande – gå bort, du energitjuv!”

Nej, upplyft till välsignelse. Inte av elakheten, men av människan.

Det ger ett perspektiv där också jag utmanas att växa, att hitta fungerande kraftkällor, att dra gränser och konfrontera beteenden, men inte utesluta utan i stället försöka ge och välsigna. Och där också jag, om jag någon gång skulle fastna i bitterheten, skulle ha en plats bland människor som vill mig väl.

Text: Johanna Granlund



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34