Wilma och Isabelle Lithén trivdes i församlingen när de var konfirmander och vill ge det vidare till andra.

"Någon gång under leken får man alla att le"

korsholm.

Bästa stunden på ett läger är när alla vågar släppa fasaderna, tycker hjälpledarna Wilma och Isabelle Lithén. I församlingen har de fått hitta en ledarroll och lärt sig mer om vad som händer bakom kyrkans kulisser.

2.9.2020 kl. 09:40

Isabelle och Wilma Lithén är hjälpledare i Korsholms svenska församling. Båda är sjutton år. Wilma studerar till idrottsledare i Vörå och på fritiden spelar hon fotboll och jagar. Isabelle går andra året på gymnasiet och har dans som fritidsintresse.

De blev bekanta med församlingens ungdomsverksamhet när de själva var konfirmander.

– Jag har fått många nya kompisar, fått möjlighet att lära mig nya saker via hjälpledarutbildningen – och jag har fått en annan förståelse för församlingen, säger Isabelle.

Förutom nya vänkretsar tycker Wilma också att hon lärt känna sina vänner bättre.

– Jag har fått se kristendomen från en annan vinkel och lärt mig nya saker. Mycket som är ”behind the scenes”.

Varför ville ni bli hjälpledare?

– En av orsakerna var våra hjälpledare då jag själv var konfirmand. De var jättetrevliga och de uppmanade oss att bli hjälpledare, för att man får lära sig mycket och man får lite nya upplevelser som man inte får annars, säger Isabelle.

Gemenskapen på deras egna konfirmandläger gjorde att de ville ge andra en chans till liknande upplevelser.

– Jag älskade själv skriftskollägret, jag tyckte det var roligast med hela skriftskolan, säger Wilma.

Vilken är bästa stunden på ett läger?

– De bästa stunderna är när man börjat få en gemenskap och alla börjar våga vara sig själva utan att låtsas att de är något annat. Och då man leker lekar som egentligen kan anses som pinsamma, men då alla vågar vara med på det så blir det alltid jättekul, säger Isabelle.

Även Wilma tycker att lekarna är det bästa, för att ingen klarar av att hålla en sur min under hela lekpasset.

– Någon gång under leken får man alla att le.

Ibland är det utmanande att vara ledare.

– Vissa stunder är tyngre än andra. Det beror lite på konfirmandernas beteende, säger Isabelle och skrattar lite. Vissa är lite vildare än andra.

Oftast väger de upp varandra.

Wilma säger att hon som hjälpledare lärt sig mycket om hur barn och lite yngre ungdomar fungerar, hur hon som ledare kan bemöta dem och fånga deras uppmärksamhet.

– Vi ungdomar har fått säga ganska mycket om vad vi själva vill utveckla. Det är nästan som vi vill ha det nu. Vi har ett hus vid kyrkan som vi fått inreda själva, berättar Isabelle om ungdomsverksamheten i Korsholm.

Wilma skulle gärna hinna umgås mera.

– Det känns som att vi har ganska få kvällar då vi bara umgås allihopa, säger Wilma och konstaterar att många har mycket med skola eller idrott och det kan vara svårt att hitta tider när alla hinner samlas.

Vad får man absolut inte tappa bort i ungdomsverksamheten?

– Det viktigaste är ju nog respekten för varandra. Alla kan respektera alla, fast man inte är bästa kompisar, säger Isabelle.

Samarbetet och kommunikationen i grupperna behöver fungera.

– Om man inte kan prata öppet och diskutera med varandra så är det kanske någon som inte trivs och inte tycker att det är roligt och till slut faller bort från verksamheten. Det är jättetråkigt, säger Wilma.

Det gäller också kommunikationen med de vuxna ledarna.

– Att vi kan diskutera med vår ungdomsarbetsledare. Om det är något vi undrar över eller känner att vi behöver något så kan man alltid prata med Tommy, och det är viktigt, säger Isabelle.

De tycker inte man behöver ha allt med tro på klart för att vara med i ungdomsverksamheten.

– Jag själv är inte helt hundra procent säker på vad jag tror och inte tror ännu. Men jag tycker nog att man kan komma med oberoende, säger Isabelle.

– Om inte annat så är det ju en ögonöppnare, man får en inblick, säger Wilma.

Emelie Wikblad



PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37